Sverige har ett av världens högsta skattetryck räknat som totala skatteintäkters andel av BNP. Trots det föreslås ibland ännu högre skatter med motiveringen att betalningsviljan för mer offentliga välfärdstjänster är hög.
I denna rapport har docent Örjan Hultåker vid SKOP granskat svenskarnas stöd för skatter över fem års tid. Studien visar att det visserligen finns stöd för högre skatter, om pengarna går till skola, sjukvård och äldreomsorg. Betalningsviljan är dock väsentligt lägre om skattemedlen går till transfereringar. Det finns en majoritet som stödjer mer skatt under förutsättning att medlen används till skola, sjukvård och äldreomsorg men också en majoritet som hellre ser sänkt skatt än ökade transfereringar. Som transfereringar räknas här arbetslöshetsförsäkring, sjukpenning, ekonomiskt bistånd (socialbidrag) och flyktingmottagning.
Skillnaderna i betalningsvilja för skatter skiljer sig också åt om man ser till partisympatier. Betalningsviljan för att betala mer skatt förutsatt att det finansierar skola, sjukvård och äldreomsorg är större hos de som stödjer rödgröna partier. När det gäller betalningsvilja för ökade transfereringar är stödet svagt bland sympatisörer till traditionellt borgerliga partier som M, KD, L och liksom för SD-sympatisörer.