Kompetensförsörjning för klimatomställningen
Sverige har ambitiösa och långsiktiga klimatmål. Senast år 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av koldioxid vara noll och därefter ska Sverige vara klimatpositivt. Att Sverige har ambitiösa nationella klimatmål är bra och något som Svenskt Näringsliv står helt bakom. Därtill ska EU vara klimatneutralt senast år 2050.
Inom många sektorer genomförs teknikskiften och som kraftigt kommer att minska koldioxidutsläppen. Stålproduktion med hjälp av vätgas, elektrifierade transporter och CCS inom cementframställning är exempel på tre betydelsefulla processer för Sveriges klimatmål. Gemensamt för många av de projekt som har möjlighet att sänka Sveriges koldioxidutsläpp är att de kräver tillgång till stora mängder el.
Klimatomställningen skapar också nya kompetens- och utbildningsbehov för företagen. De som anställs i dag behöver ha helt andra kunskaper än de som rekryterades för ett antal år sedan. Det ställer höga krav på en välfungerande kompetensförsörjning men kompetensbristen i näringslivet är sedan länge utbredd. Vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen misslyckas, ofta på grund av det inte finns kandidater med rätt kompetens.
Studien baseras på en enkät samt intervjuer med utvalda branschföreträdare och företag respektive Svenska Kraftnät samt en analys av hur kompetensbehoven påverkas av den klimatomställning som näringslivets branscher ska genomföra. Rapporten om Kompetensförsörjning för klimatomställningen innehåller resultat och slutsatser respektive reformförslag som regering och riksdag bör genomföra som syftar till att förbättra tillgången till kompetens, utbildning, forskning, internationell kompetens respektive incitament för kompetensutveckling. Det är nödvändigt för att näringslivet och Sverige ska klara klimatomställningen, uppnå klimatmålen och stärka företagens – och Sveriges – konkurrenskraft i en värld i stark förändring.
