Utbildning för arbetsmarknaden eller för arbetslöshet?

-Konsekvenser av den högre utbildningens bristande matchning mot arbetsmarknadens behov 

Sverige har länge utmärkt sig som en liten kunskapsintensiv exportekonomi. Svenska företags förmåga att tillvarata kompetens och skapa ekonomiskt värde av den har varit avgörande för landets tillväxt. Högre utbildning har varit väsentlig för denna utveckling, vilken dessvärre har vänt.

Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera samtidigt som 71% av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Kompetensbristen hindrar också klimatomställningen enligt branscherna. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.     

När det kommer till högskolans relevans så utgår dimensioneringen i Sverige från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Det saknas också strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå, vilket begränsar näringslivets möjligheter att påverka dimensionering och innehåll. Detta är kontraproduktivt både för studenterna som får det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och för företagen som har svårt att hitta kompetens.

Därför lanserar Svenskt Näringsliv en samhällsekonomisk analys av svenska studenters utbildningsval. Analysen innehåller en uppskattning av kostnaden för utbildningsval som ur samhällsekonomiskt perspektiv kan anses vara felaktiga samt en undersökning av varför vissa studenter väljer bort mer samhällsekonomiskt lönsamma utbildningar.

Välkommen på seminarium onsdag 13 december kl: 09:30-10:30. Lokal: Wallenbergaren, Storgatan 19. Kaffe och saffransbullar finns från kl. 09.00.

Det finns möjlighet att följa seminariet på plats eller digitalt. Maxantal personer på plats är 120 stycken.