Kunskapsnation på sluttande plan? Reformförslag för svensk högre utbildning och forskning

Sverige har länge varit en ledande utbildnings- och forskningsnation – så länge att detta kommit att bli en del av vår självbild. Andra länder konkurrerar kanske med låga priser och löner. Sverige konkurrerar med kunskap.

Dessvärre har vi inte vårdat denna position på senare år. Högre utbildning och forskning kan tvärtom beskrivas som mycket underreformerade politikområden. Och nu börjar konsekvenserna göra sig påminda – andra länder kommer i kapp och springer förbi.

Svenskt Näringsliv vill speciellt rikta uppmärksamheten mot två oroväckande trender:

1. Det har blivit så svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft att det påverkar företagens möjligheter att växa.

2. Trots att FoU-investeringarna växer globalt, så har de stagnerat i Sverige.

Dessa två trender hänger delvis ihop. Brist på relevant kompetens är ett viktigt skäl till att internationellt verksamma bolag förlägger sin forskning till andra länder. Det finns också en risk att spetskompetensen söker sig till andra länder med bättre förutsättningar. För att återupprätta Sverige som ledande kunskapsnation behövs åtgärder på bägge områdena.

Och det är bråttom. Den rika världen står inför en massiv omställning, där gammal teknik ska ersättas av moderna, klimatsmarta lösningar. Länder med goda villkor för innovation, utveckling och högteknologisk produktion blir vinnare i den processen. Andra länder blir förlorare.

Att vara en ledande kunskapsnation har sällan varit så viktigt som nu. 

För att återupprätta Sverige som ledande kunskapsnation krävs nu reformer. Svenskt Näringslivs reformagenda för högre utbildning och forskning omfattar utmaningar och reformförslag.