Lägre välstånd vid ett höjt lönekrav - effekten av minskad arbetskraftsinvandring

Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från 13 000 kronor till motsvarande 80 procent av medianlönen på den svenska arbetsmarknaden. Vid tidpunkt för författande av detta PM uppgår medianlönen till 35 600 kronor, vilket innebär att lönegolvet för arbetskraftsinvandrare uppgår till 28 480 kronor. Lönegolvet påverkar både förstagångstillstånd och förlängningstillstånd. I den statliga utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring mm (SOU 2024:15) presenterades ett förslag om att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen, vilket skulle innebära en höjning om 7 120 kronor från dagens nivåer. En sådan höjning av lönegolvet innebär att färre arbetskraftsinvandrare ges möjlighet att bidra till den svenska samhällsekonomin, samtidigt som möjligheterna för svenska företag att rekrytera relevant kompetens minskar.

I rapporten redovisas två samhällsekonomiska delstudier som belyser arbetskraftsinvandringens utveckling utifrån olika perspektiv:

• Den första delstudien utgörs av en samhällsekonomisk konsekvensanalys av ett scenario där lönegolvet för arbetskraftsinvandrare höjts till 100 procent i stället för 80 procent den 1 november 2023. Syftet är att beskriva vilka konsekvenser som en potentiell höjning av lönegolvet till medianlönenivå, såsom föreslagits av ovan nämnda utredning, skulle få för arbetskraftsinvandringen till Sverige och den svenska samhällsekonomin.

• I den andra delstudien presenteras en prognos av de samhällsekonomiska värden som arbetskraftsinvandringen förväntas generera framöver, givet förväntad utveckling till följd av ett trendmässigt minskat antal beviljade arbetstillstånd samt införande av ett lönegolv motsvarande mediannivån på arbetsmarknaden. Syftet är att belysa den förväntade, långsiktiga minskningen av arbetskraftsinvandringen samt de samhällsekonomiska värden den svenska samhällsekonomin går miste om till följd att det lägre antalet arbetskraftsinvandrare.