I juni 2022 beslutade Riksdagen att gymnasial utbildning i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå, tillsammans med elevernas önskemål, nu även ska dimensioneras utifrån arbetsmarknadens behov. Lagändringen trädde i kraft i juli 2023 och ska tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas 2025.
I samband med reformen fick Skolverket ett nytt uppdrag, att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmännens planering och dimensionering av gymnasieutbildning. På uppdrag av Svenskt Näringsliv har WSP gjort en analys av de regionala planeringsunderlagens innehåll och användning i Sveriges regioner.
WSP:s bedömning är att flera av Sveriges regioner, som en konsekvens av deras uppgift att komplettera Skolverkets regionala planeringsunderlag, kan ha stärkts i deras ordinarie uppdrag med det strategiska regionala kompetensförsörjnings-arbetet. Flera regioner vittnar om att deras mandat och roll har förtydligats och att Skolverkets regionala planeringsunderlag kommer vara en viktig grund för deras återkommande dialog och samarbete med branscher, kommuner och skolhuvudmän.
Samtidigt ser WSP det som problematiskt att det är så pass många av Sveriges regioner som uppger att de inte har involverat branscherna i bearbetningen av Skolverkets underlag.
Vad WSP erfarit har det i kommunsverige funnits en viss skepticism kring reformens intentioner och möjligheterna att nå önskvärda resultat. WSP:s uppfattning är dock att de flesta kommunerna delar reformens intentioner och de problem den försöker lösa.
Ett av de större mervärdena som har skapats under reformens första tid menar WSP är att aktörer kopplade till gymnasial utbildning idag inte kan undvika att tala om att utbildningar ska anpassas efter arbetsmarknadens behov och inte bara individers intressen.