Rapport: Både vindkraft och kärnkraft behövs

I tisdags presenterade Svenskt Näringsliv sin nya scenarioanalys, ”Kraftsystem Robust för 300 TWh”, som utförts av Quantified Carbon i samarbete med ett tjugotal forskare på fem olika universitet i Sverige, Norge, Danmark och Polen.

Rapporten visar ett antal tänkbara scenarier för det svenska elsystemet och gör en bred analys kring vilka egenskaper de olika scenarierna har, samt vilka förutsättningar som krävs för att de ska komma på plats.

– För näringslivet är frågan om vårt framtida elsystem helt avgörande. Många av företagens investeringsplaner har en stark koppling till elsystemet. Det är el som i de allra flesta fall möjliggör en expansion av verksamheten eller att man fasar ut fossila bränslen, konstaterar Robert Thorburn, strategisk projektledare på Svenskt Näringsliv.

Detta är nu den tredje uppdateringen för Svenskt Näringslivs scenarioanalys för elsystemet och den nya rapporten tar nu också fasta på ett antal nya saker inte minst kopplat till klimat och miljö, men också självförsörjning.

– Det här är frågor som är högaktuella i dagens geopolitiskt osäkra läge. Vi har också tittat på frågor kring effektutgång och planerbarhet.

Svenskt Näringslivs slutsatser är att kraftsystemet kommer att behöva nybyggd kärnkraft, landbaserad vindkraft, utvecklad vattenkraft samt mer flexibilitet i systemet. Dessutom bör Sverige driva på för att andra EU-länder tar ansvar för sin egen elförsörjning innan ytterligare elintegration sker.

Vatten och vind funkar bra ihop

Utmaningarna för de olika delarna ser olika ut, där kärnkraft exempelvis behöver statliga garantier och riskdelning för att påskynda utbyggnaden. Modelleringen visar exempelvis att ett robust elsystem behöver minst 55-65 procent baskraft, vilket gör detta kraftslag oumbärligt då utvecklingspotentialen i vattenkraften är begränsad, även om satsningar sker.

Sveriges ingenjörer visade exempelvis nyligen att vattenkraften kan utvecklas med 1 300 megawatt fram till 2035, vilket är mycket positivt då vattenkraften är en reglerkraftkälla som passar väl tillsammans med vindkraft på så sätt att systemet kan spara vatten när det blåser bra.

För den landbaserade vindkraften är utmaningen i stället att långa tillståndsprövningar bromsar investeringar. Utbyggnaden skulle kunna ske snabbt och till rimlig kostnad om den lokala acceptansen ökar, konstaterar Svenskt Näringsliv.

Rapporten tittar även på andra faktorer, som exempelvis hur pass volatilt systemet är. För gemene man som betalar en månadsavgift kanske svängningarna i elpriset inte är något man reflekterar över, men för företagen är det mycket viktigt att elpriserna är stabila och inte för volatila.

– Om du stoppar ena handen i iskallt vatten och andra i kokhett vatten så är medeltemperaturen kanske bra. Men det är inte särskilt bra för företag att operera i en sådan miljö, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Det finns forskning som visar att 10 procent volatilitet innebär att börsvärdet på ett företag kan sjunka med 1 procent.

– I de här scenarierna som vi har presenterat i dag så varierar det mellan 1 och 170 procent. Så volatilitet får konsekvenser för de bolag som är beroende av en stabil elförsörjning, säger hon.

Maja Lundbäck, statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, deltog också under rapportsläppet. Hon var mycket nöjd med rapporten.

– Jag tycker att det är en väldigt bra studie och precis hit vi behöver komma. Tidigare har man tittat på om vi har tillräckligt med energi och sedan effektfrågan för sig. Men när man bygger kraftsystem så är det just kombinationen av de här två tillsammans som blir så viktig. Har vi tillräckligt med basplatta för att använda energin för att möta efterfrågan på el?

Medan det tidigare har varit mycket fokus på produktion men inte konsumtion har man nu börjat titta mer på att systemet också kan leverera det konsumtionen efterfrågar, anser hon.

– Vi i regeringen gör nu stora omläggningarna angående till exempel hur Svenska kraftnäts systemansvar ska bli mer proaktivt och planera utifrån det nya planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet för att vi ska kunna möta efterfrågan på el.

Maja Lundbäck fick också frågan om hur regeringen ser på att det enligt rapporten också behövs en expansion av vindkraft framför allt på land.

300 terawattimmar elektricitet

Utmaningarna som finns i elsystemet i dag beror lite på vart man befinner sig geografiskt. I södra Sverige finns exempelvis mer nät än man kan nyttja medan det är tvärtom i Norrland, menar hon.

– Man ska inte glömma att landbaserad vindkraft är det största installerade kraftslaget i landet. Det är alltså 17 gigawatt och större än vattenkraften just nu. Det är jättepositivt att man visat på hur snabbt man kan expandera systemet men också att det finns mycket produktion i systemet. Då är också uppdraget att nyttja den produktion som vi har från den variabla produktionen på ett bättre sätt så att man kan släppa på mer produktion. Där ingår till exempel incitamentsutredningen men vi ser också omfattande effekthöjningar i vattenkraften till exempel, säger hon.

Scenarioanalysen tar höjd för 300 terawattimmar elektricitet, vilket nästan är en fördubbling jämfört med nuvarande system. Frågan är då förstås hur realistiskt detta är.

– Våra medlemsföretag säger fortfarande att de vill växa och att de behöver mer energi. Vi har precis i dag släppt en helt ny rapport som handlar om företagens regionala utveckling där en väldigt stor andel av företagen säger att ett betydande tillväxthinder är just bristen på el och det i synnerhet i södra Sverige. Och den här omställningen pågår i hela landet, inte bara i norra Sverige. Från små till stora företag. Så jo, vi behöver mer el, säger Karin Johansson.