Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 en kraftsamling för ingenjörslandet Sverige. Satsningen bestod av tre delar; för det första – stärkt kvalitet genom höjd ersättning per student inom det naturvetenskapliga och tekniska området, för det andra – kvantitativa insatser genom bland annat fler platser på ingenjörsutbildningarna och fler så kallade basårsplatser, för det tredje – strategiska forskningssatsningar vid tre lärosäten för att stärka kopplingen mellan utbildning och forskning, därigenom bland annat stärka utbildningskvaliteten.
Svenskt Näringsliv genomförde i december 2023 en första granskning av regeringens satsning – med fokus på lärosätenas perspektiv. I föreliggande promemoria riktas uppmärksamheten mot företagens bedömningar. Vi har intervjuat sex av Sveriges främsta arbetsgivare inom teknik-, industri- och energisektorn – ledande ingenjörsföretag med många ingenjörer som medarbetare och med stora behov av kompetens på området också i framtiden. Notera att ingenjörer är viktiga även inom andra branscher än industrin såsom bland annat samhällsbyggnad och tech.
En viktig slutsats från uppföljningen är att företagen är positiva till regeringens satsning men att fler åtgärder krävs framgent för att säkra företagens tillgång till ingenjörskompetens. Flera företag pekar också på vikten av tidiga insatser för att väcka barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv samt fler åtgärder för att öka genomströmningen på ingenjörsutbildningarna är också aspekter som tas upp i intervjuerna.
Avslutningsvis presenterar Svenskt Näringsliv ett antal policyförslag. Det handlar bland annat om ett nytt system för fördelning av resurser till den högre utbildningen, införande av samverkansbonus riktade mot universitet och högskolor, höjd ersättning per ingenjörsstudent och fler utbildningsplatser inom ingenjörsutbildningarna.