Remiss av betänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88)
Svenskt Näringsliv delar i stort utredningens bedömning kring vilka lagändringar och vilka andra åtgärder som behöver vidtas för att motverka missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring. Ett flertal av utredningens förslag kommer att bidra till att motverka kriminella aktörer som missbrukar regelverket och bidra till att vidmakthålla legitimiteten för systemet. Svenskt Näringsliv har tagit fram en näringslivsagenda mot brottslighet inom arbetskraftsinvandringen med förslag på ett antal relevanta, träffsäkra och verkningsfulla åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är att underlätta informationsöverföring mellan myndigheter, stärkt kontrollverksamhet och myndighetssamverkan samt fler kontroller inom personlig assistans. Vidare föreslår Svenskt Näringsliv att dagens försörjningskrav ska knytas till utvecklingen av prisbasbeloppet, vilket enligt vår uppfattning skulle vara en rimlig och relevant ordning.
Enligt kommittédirektivet är utgångspunkten för utredningen att dagens system för arbetskraftsinvandring ska värnas. Svenskt Näringsliv anser att det alternativa förslaget om krav på en anställning med viss anställningsgrad och inkomst som ska göra det möjligt att uppnå goda levnadsvillkor inte är förenligt med direktivet i den delen. Förslaget är ett fundamentalt avsteg från dagens system. Vidare sätter förslaget kollektivavtalens lönereglering ur spel och leder till att staten blandar sig i den svenska lönebildningsmodellen. Utredningen anser dessutom att förslaget inte skulle vara ändamålsenligt för att motverka kriminella aktörer på svensk arbetsmarknad. Svenskt Näringsliv avstyrker därmed det alternativa förslaget.
Kommittédirektivet anger vidare att utredningen ska ta ställning till hur marknadsföringen av Sverige som ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och företagande kan förbättras. Det är enligt Svenskt Näringsliv uppfattning anmärkningsvärt att utredningen inte föreslår några åtgärder eller insatser som handlar om att öka attraktiviteten för internationell kompetens att söka sig till Sverige. Framförallt mot bakgrund av att kompetensförsörjning numera är en av de största utmaningarna för svenska företag.
Utredningen beskriver missbruket av system för arbetskraftsinvandring som betydande och mycket allvarligt. Svenskt Näringsliv kan konstatera att utredningens kartläggning inte ger stöd för att missbruket skulle vara ”betydande”. Utredningens kartläggning inkluderar missbruk och utnyttjande som drabbar även annan utländsk arbetskraft, vilket ger en överdriven och missvisande bild av problemen inom den reglerade arbetskraftsinvandringen. Mot bakgrund av bristen på relevant och specifik information avseende arbetskraftsinvandrares situation hade det varit tillräckligt att konstatera att det förekommer kriminella aktörer som missbrukar systemet.
Svenskt Näringsliv delar utredningens bedömning om att ett höjt inkomstkrav och krav på viss anställningsgrad inte är ändamålsenliga åtgärder för att motverka de kriminella aktörer som missbrukar systemet.
Svenskt Näringsliv avstyrker det alternativa förslaget om skadestånd till arbetstagare som utnyttjas.
Svenskt Näringsliv tillstyrker förslagen avseende införandet av ett nytt brott mot exploatering av utländsk arbetskraft samt att handel med arbetserbjudanden och arbetstillstånd kriminaliseras.
Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget om att införa en fakultativ bestämmelse kring när ett arbetstillstånd får vägras.
Svenskt Näringsliv delar utredningens uppfattning om att det kan finnas behov av att införa vissa krav för arbetsgivare som tillhandahåller bostad till arbetskraftsinvandrare. Detta förutsätter dock att Migrationsverkets information för arbetsgivare kring kraven i bestämmelsen är tydlig, enkel och lättillgänglig.
Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget om att Migrationsverket ska åläggas en uppgiftsskyldighet till IVO och Försäkringskassan vid avslag på ansökningar om arbetstillstånd hos assistansanordnare.
