Remiss av betänkandet Offentlighetsprincipen eller insynslag – Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet (SOU 2024:28) och den kompletterande promemorian Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet

Svenskt Näringsliv avstyrker införande av offentlighetsprincipen i fristående skolor. De ökade kostnader och olägenheter som ett införande av offentlighetsprincipen skulle medföra överstiger vida eventuella positiva aspekter. Svenskt Näringsliv avstyrker också ett införande av offentlighetsprincipen med särskilda lättnader för mindre huvudmän. Ett införande av offentlighetsprincipen i privat verksamhet rimmar illa med det egentliga och bärande syftet med principen, nämligen att kunna granska den makt som utövas av offentliga organ. Fristående skolor är finansierade genom offentliga medel, men är självständiga, privata rättssubjekt. Huvudmannen för en fristående skola består varken av folkvalda representanter eller utgör en myndighet, trots att verksamheten har vissa inslag av myndighetsutövning. Offentlighetsprincipen bör skyddas från att utvidgas på ett sätt som skulle kunna minska dess effektivitet och trovärdighet i den offentliga förvaltningen. Den är utformad för att fungera inom den offentliga sektorn, och att applicera den på privata aktörer riskerar att undergräva dess ursprungliga syfte och skapa oönskade konsekvenser.

Ett införande av offentlighetsprincipen skulle strida mot proportionalitetsprincipen genom att orsaka en orimlig och kostnadsdrivande administrativ börda för berörda aktörer. Även en uppluckring av sekretess för konkurrenskänslig information skulle få negativa konsekvenser. Samma sak gäller den oklarhet som skapas gentemot andra offentligrättsliga principer och i överklagandeprocessen. Svenskt Näringsliv värnar öppenhet i fristående skolor. Det är viktigt att elever och föräldrar kan göra välinformerade val. Stärkt insyn inom friskolesektorn kan åstadkommas bättre på andra sätt än genom offentlighetsprincipen. Det finns redan idag en långtgående insyn inom skolväsendet, både för offentliga och enskilda huvudmän. Svenskt Näringsliv anser rent principiellt att en insynslag är ett mer ändamålsenligt sätt att skapa ytterligare möjligheter till transparens. En insynslag måste dock utformas så att negativa konsekvenser begränsas. Hur detta ska ske behöver förtydligas ytterligare, t ex avseende hanteringen av insiderinformation och sekundär sekretess. En insynslag kan med fördel bygga på de principer som redan idag finns i kapitel 9 LOV.