Remittering av departementspromemorian Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter (Ds 2024:31)
Svenskt Näringsliv välkomnar förslagen i promemorian som kommer att underlätta för svenska företag att attrahera, rekrytera och behålla doktorander och forskare från tredje land. Sverige är och har varit en framgångsrik kunskapsnation med ett näringsliv som är tätt förknippat med akademin. Vi har bland världens starkaste humankapital och är världens näst mest innovativa land med stora investeringar i såväl utbildning som forskning och utveckling (FoU).
Det finns i dag ett stort behov av kompetens på alla nivåer inom såväl näringslivet som akademin. Bland annat är bristen på forskare i näringslivet tilltagande. Vikten av hög utbildningsnivå och excellent forskning är tydlig för exempelvis den snabba klimatomställning som nu sker. Utvecklingen går så snabbt att den doktorand som tillbringar ett år i ett forskningsprojekt kan vara ledande i Sverige i ämnet.
När den inhemska arbetskraften inte kan möta företagens behov söker sig många företag utanför Europa. De flesta av EU:s medlemsländer står inför samma demografiska utmaningar och en omfattande arbetskraftsbrist. För att möta det inhemska behovet och klara den internationella konkurrensen om kompetens, genomför många länder reformer med syfte att underlätta internationell rekrytering. För att inte hamna efter och kunna konkurrera på en global marknad måste Sverige bli mer attraktivt för kompetens och talang från hela världen. Det är därför av stor vikt för svensk tillväxt att möjligheten att kunna rekrytera, attrahera och behålla arbetskraft från länder utanför EU förbättras.
Svenskt Näringsliv stödjer regeringens ambition om att locka fler tredjelandsmedborgare inom högkvalificerade yrken till Sverige. Men att höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen kommer avsevärt att försvåra företagens rekrytering av forskare och studenter. Under 2024 utgjordes ungefär var tredje arbetstillstånd inom intervallet 80–100 procent av medianlönen av yrken med krav på högskolekompetens eller fördjupad högskolekompetens.[1] Detta innebär att ett lönegolv i nivå med medianlön inte bara drabbar så kallade låg- och mellankvalificerad arbetskraft. Även yrkeskategorier med krav på högskolekompetens drabbas.
[1] Svenskt Näringsliv, Lägre välstånd vid ett höjt lönekrav – effekten av minskad arbetskraftsinvandring, februari 2025.
