Strategin som ska rusta elever för en digital arbetsmarknad.
De svenska skolorna har otåligt väntat på en ny digitaliseringsstrategi från Skolverket (dnr U2022/0395). Den tidigare, sex år gamla, är föråldrad och ger ingen vägledning i en skolvärld där chatt-robotar skriver hemuppgifter, skriver uppsatser och inom en snar framtid även paketerar önskad information i en Power Point. Med dessa höga förväntningar på sina axlar presenterar Skolverket – en PM med ett extremt helikopterperspektiv.
I sitt remissvar till Utbildningsdepartementet lyfter Svenskt Näringsliv:
Att kunna fungera på en digitaliserad arbetsplats handlar om mer än att kunna använda en dator. Vi hade förväntat oss att den nya digitaliseringsstrategin skulle innehålla strategier kring den senaste utmaningen inom digitaliseringsområdet: utvecklingen av kraftfull maskininlärning (AI) och de applikationer som finns tillgängliga för såväl elever som lärare. I det remitterade förslaget saknas det resonemang kring vad denna utveckling innebär för skolväsendet. Utvecklingen går i rasande takt, men Skolverket behöver mer diskutera på djupet vad AI betyder – på gott och inom skolväsendet.
Lärare och elever måste lära sig hur man kan använda nya, kraftfulla digitala verktyg på ett positivt sätt, men också få kunskap om de problem som kan vara sammanknippade med att använda sig av dessa. Huvudmän bör i ännu större omfattning än idag använda data för att utveckla och följa upp verksamheten och de enskilda elevernas kunskapsutveckling.
I sitt remissvar skriver Svenskt Näringsliv att stärkt forskning och utvärdering av digitaliseringen i skolan är ett måste för att försäkra oss om att vi använder digitaliseringens möjligheter på rätt sätt. Forskning kring hur små barn påverkas av digitala verktyg behöver förstärkas kraftigt. Fokus måste ligga på hur läs- och skrivinlärningen för små barn kan förbättras.