Utbildning för arbetsmarknaden eller för arbetslöshet? Konsekvenser av den högre utbildningens bristande matchning mot arbetsmarknadens behov
Sverige har länge utmärkt sig som en liten kunskapsintensiv exportekonomi. Svenska företags förmåga att tillvarata kompetens och skapa ett reellt ekonomiskt värde har varit avgörande för den svenska ekonomins tillväxt. Högre utbildning har varit väsentlig för utvecklingen, vilken dessvärre har vänt.
Sverige står också inför stora samhällsutmaningar. Många saknar egen försörjning samtidigt som det råder kompetensbrist. Digitalisering, globalisering, klimatomställning och att allt fler yrkesverksamma arbetar längre upp i åldrarna utgör tillsammans genomgripande förändringar på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet, som ger enskilda individer möjlighet att ställa om genom utbildning och på så vis bli attraktiva genom hela arbetslivet, är i detta sammanhang en välkommen förändring.
Tre av tio rekryteringsförsök bland Svenskt Näringslivs medlemmar misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så mycket som 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera på positioner som kräver högskoleutbildning. Kompetensbristen hindrar också klimatomställningen då 60 procent av branscherna, framför allt stora delar av industrin och samhällsbyggnadssektorn, menar att deras svårigheter att rekrytera rätt kompetens hindrar klimatsomställningen redan idag.
Näringslivets kompetensbrist ställer krav på hög kvalitet och relevans i den högre utbildningen. Men fyra av tio företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen vid lärosätena brister i relevans. När det kommer till relevans utgår dimensioneringen av högskoleutbildning i Sverige från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Även om det finns många goda exempel på universitet och högskolor som är bra på samverkan med näringslivet, saknar Sverige strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det finns därför få möjligheter för näringslivet att påverka dimensionering och innehåll. Det riskerar att göra högskoleutbildningarna mindre relevanta och försvårar samverkan med arbetslivet.
Hur stor andel studenter som blir arbetslösa efter avslutade studier är en viktig indikator på utbildningarnas relevans och etableringen på arbetsmarknaden. Jämfört med ett antal länder som har ungefär samma förutsättningar som Sverige att bedriva högre utbildning, har Sverige högst arbetslöshet bland högskoleutbildade personer.
Det är också stora skillnader i etableringsgrad mellan olika examina. Vissa examina har hög andel som står långt från arbetsmarknaden, medan andra har en hög etablering och därmed befinner sig nära arbetslivets behov.
I rapporten har Strategirådet på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en samhällsekonomisk analys av svenska studenters utbildningsval. Analysen innehåller en uppskattning av kostnaden av utbildningsval som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan anses vara felaktiga, samt en undersökning av varför vissa studenter väljer bort samhällsekonomiskt mer lönsamma utbildningar. Strategirådet har författat hela rapporten. Svenskt Näringsliv ansvarar dock för det avslutande kapitlet ”Politiska reformer för bättre tillgång till kompetens”, som innehåller reformförslag för den högre utbildningen.
