Utbildning för kompetensutveckling och omställning – Så kan högskolans roll för det livslånga lärandet stärkas
Svensk arbetsmarknad är i snabb strukturomvandling, påskyndad av Corona-krisen. Internationaliseringen, klimatomställningen och den ökade digitaliseringen i kombination med att individer arbetar längre upp i åldrarna kommer att ställa högre krav på kompetensutveckling och omställning under arbetslivets gång.
Regeringen har under coronapandemin genomfört flera satsningar i form av nya permanenta studieplatser och särskilda anslag till fortbildning och vidareutbildning. I rapporten granskar Svenskt Näringsliv hur lärosätena har använt dessa medel, vilka kurser och program som har givits samt i vilken grad näringslivets och arbetslivets behov har använts som underlag för processen. Därutöver har ett antal företrädare för svenska lärosäten intervjuats för att ge en fördjupad bild av hur lärosätena samverkar med näringslivet.
Sammanfattningsvis kan sägas att de lärosäten som använt medel till permanenta utbildningsplatser och korta kurser i allt väsentligt har följt regeringens intentioner och använt medlen till utbildningsplatser som de var avsedda för. Dock uppgav tio lärosäten att de inte har fått några medel för korta kurser. De specifika satsningarna på kurser inom livslångt lärande har utnyttjats i relativt låg grad. Endast en tredjedel av de svarande lärosätena har gjort särskilda ansträngningar för att inhämta näringslivets perspektiv och synpunkter. Majoriteten av lärosätena tycker att de har ett gott samarbete med näringslivet.
I rapporten presenteras reformförslag som regering och riksdag bör genomföra för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och därigenom stärka företagens – och Sveriges – konkurrenskraft i en värld i stark förändring. Det finns också skäl för lärosätena att hämta inspiration och lära av varandra.
