Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16)

En väl fungerande yrkesutbildning för vuxna är av stor vikt för näringslivets kompetensförsörjning. Yrkesutbildning på gymnasial nivå är den utbildningsnivå som flest företag efterfrågar vid rekrytering. Yrkesutbildningen för vuxna på gymnasial nivå är en viktig utbildningsform för individer som vill etablera sig på arbetsmarknaden eller för de som vill byta yrkesbana. För att systemet för yrkesvux bättre ska svara mot efterfrågan och arbetslivets behov krävs reformer.

Enligt Svenskt Näringslivs återkommande undersökning Rekryteringsenkäten söker hälften av alla företag som vill rekrytera en person med gymnasial yrkeskompetens. Bristen på gymnasialt yrkesutbildade är redan idag stor och enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer det saknas 290 000 individer med gymnasial yrkeskompetens år 2035. Kompetensbristen är ett problem som hotar Sveriges konkurrenskraft och som kraftigt försvårar energieffektiviseringen, bostadsbyggandet och den gröna omställningen.

Kompetensbristen är idag utbredd över hela landet och är trots försämrad konjunktur under hösten fortsatt stor i alla sektorer. En tydlig majoritet av Sveriges företag uppger att det är svårt att rekrytera och var fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt.

Reformbehovet är stort inom yrkesvux
Svenskt Näringsliv har identifierat en rad utmaningar och utvecklingsområden för att yrkesvux (regional yrkesinriktad vuxenutbildning) ska bli mer effektiv och ändamålsenlig som utbildningsform och stärkas som kompetensförsörjare till arbetslivet.

De viktigaste reformområdena ur Svenskt Näringslivs perspektiv rör bl.a.:

• Ett stärkt branschinflytande över yrkesutbildningen
• Bredare utbud av yrkesutbildning på gymnasial nivå
• Starkare koppling till arbetsmarknadens kompetensbehov
• Stärkt tillgång och tillgänglighet
• Stärkt kvalitet och attraktivitet

Vidare efterfrågar Svenskt Näringsliv ett skifte i synen på yrkesutbildning inom vuxenutbildningen. Delar av utbildningsinsatserna inom komvux har ett tydligt individfokus, och det behövs. När det gäller yrkesvux och den sammanhållna yrkesutbildningen behövs dock ett mycket tydligare fokus på kompetensförsörjning, att säkerställa att utbildningarna svarar mot arbetsmarknadens behov samt att utbildningen tillgängliggörs för de som har goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och sedan vara verksamma inom det yrke utbildningen förbereder för. Svenskt Näringsliv anser att den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet på ett tydligare sätt ska återspeglas i urvalsregler och antagningsprocess till all sammanhållen yrkesutbildning.

Övergripande om Yrkesvuxutredningen
Utredningen Långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna (U2022:05), även kallad Yrkesvuxutredningen, hade flera viktiga uppdrag som sammantaget syftade till att stärka vuxenutbildningen och skapa bättre förutsättningar för att bedriva yrkesutbildning på gymnasial nivå.

Utredningens viktigaste uppdrag i de ursprungliga direktiven rörde bland annat;

• Översyn av urvalsreglerna
• Möjlighet till riksrekrytering
• Stärkt långsiktighet i statsbidraget
• Stärkta incitament att anordna dyra yrkesutbildningar och förutsättningar för breddat utbud
• Utbildningsmodell för att kombinera anställningar med utbildning
• Ny utbildningsmodell med stark koppling mellan arbetsplatser och utbildning
• Fler utbildningsvägar
• Flexiblare villkor för användande av statsbidrag

I juni 2023 utökades Yrkesvuxutredningens uppdrag med ett tilläggsdirektiv om att ta fram en ny modell för yrkesutbildning på SeQF4 enligt modellen för yrkeshögskolan. Svenskt Näringsliv välkomnar uppdraget och utredningens förslag.

Det var angeläget att Yrkesvuxutredningen lämnade förslag som främjar yrkesutbildningen inom komvux mål om att bidra till den regionala och nationella kompetensförsörjningen till arbetslivet. Utredningen har fångat yrkesvux roll för kompetensförsörjningen i några kapitel, samtidigt som det helt saknas i andra. Vilket innebär att det på vissa områden saknas viktiga förslag.

Svenskt Näringsliv anser att en rad förutsättningar som föreslås gälla inom yrkesskolan även skulle stärka yrkesvux om samma förutsättningar applicerades där. Det gäller till exempel arbetslivets inflytande över utbildningarna, fler vägar för initiativ till yrkesutbildning, riksrekrytering och urvalsregler. Det är därför beklagligt att utredningen avstod från att utreda och lämna förslag som ytterligare skulle kunna stärka förutsättningarna i yrkesvux, trots att det rymdes inom uppdraget.