Mer än bara prov - mjuka utfall i kommunala och fristående skolor

I skoldebatten läggs ofta ett starkt fokus på mätningar av elevernas kunskaper. Vissa kritiker menar att ett alltför stort fokus på enskilda och enkelt mätbara kvalitetsmått kan leda till en ensidig utbildning som ignorerar skolans bredare uppdrag. Det är därför viktigt att studera andra faktorer som påverkar elevernas skolgång och resultat. Mjuka utfall såsom trygghet, studiero, elevomsorg och trivsel är också viktiga för elevernas prestationer senare i livet. Vissa kritiker menar att friskolor
skulle underprestera när det gäller sådana mjuka faktorer eftersom de är svåra att mäta och får liten uppmärksamhet i debatten.

I denna studie jämförs attityderna i Skolenkäten bland elever i kommunala skolor med resultaten bland elever som går i friskolor.

Vad säger analysen?

– Jämfört med elever i kommunala skolor ger eleverna som går i friskolor genomgående sina skolor högre betyg avseende mjuka faktorer såsom stimulans, studiero, trygghet och övergripande nöjdhet. Oavsett hur man mäter finns det
signifikanta skillnader till fristående skolors fördel, säger rapportförfattaren Gabriel Heller-Sahlgren.

Han fortsätter:

– Det finns generellt inga skillnader mellan skolor som drivs av aktiebolag/handelsbolag och de som drivs av ideella föreningar och stiftelser. Däremot har elever i skolor som drivs av ekonomiska föreningar mer positiva attityder jämfört med elever i fristående skolor med andra ägandeformer.

– Svarsfrekvensen i Skolenkäten är högre bland elever i friskolor än för elever i kommunala skolor, vilket tyder på större samvetsgrannhet bland de förstnämnda.

– Eftersom fristående skolor samtidigt når högre meritvärden, bättre resultat på de nationella proven i engelska och svenska samt har en högre andel gymnasiebehöriga elever – även när man justerar för samma faktorer som i analysen över
mjuka utfall – verkar de mjuka utfallen inte uppnås på bekostnad av deras akademiska resultat.