I policyrapporten ”Ökad effektivitet – ett måste och en möjlighet för kommunsektorn” har Svenskt Näringsliv fokuserat på de möjligheter som finns att effektivisera kommunal verksamhet genom att jämföra kommuner emellan. Det finns stora skillnader mellan mer effektiva och mindre effektiva kommuner vad gäller såväl kostnadseffektivitet som kvalitet. Vad och hur kan mindre effektiva kommuner lära sig av mer effektiva och hur stor är effektiviseringspotentialen? I rapporten finns också en beskrivning av de demografiska utmaningarna som kommunsektorn står inför och ett antal rekommendationer till regeringen kring hur den bör stödja effektiviseringar i kommunsektorn.
Policyrapporten utgör i de delar som gäller effektivitetsjämförelser ett kondensat av två separata underlagsrapporter; ”Kommunal effektivitet – struktur eller skicklighet?” som är gjord av konsultfirman WSP Advisory och ”Effektiviseringspotential och förklaringsfaktorer för effektivitet” som är gjord av Svenskt Näringsliv. Vid effektivitetsjämförelserna har hänsyn tagits till skillnader i strukturella förutsättningar mellan kommunerna.
Sammantaget visar rapporterna enligt Svenskt Näringslivs bedömning på en möjlig besparingspotential om 30–40 miljarder kronor, givet att kommunerna överlag tar intryck av och lär av kommuner med hög kvalitet och låga kostnader.
I WSPs underlagsrapport redovisas också en kvalitativ studie baserad på intervjuer med kommunföreträdare, som utmynnar i en bedömning från WSP vad som kännetecknar effektiva respektive mindre effektiva kommuner.
Resultaten i Svenskt Näringslivs underlagsrapport tyder på att restriktivitet med skattehöjningar, stram resurshushållning och klok konkurrensutsättning är viktiga för effektiviteten. Den största delen av variationerna i effektivitet mellan kommunerna är oförklarad i den statistiska analysen. Detta tyder på att kvaliteten i ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten. Det är faktorer som är svåra att mäta och statistiskt analysera.