Rätt förutsättningar krävs för att nå EU:s nya klimatmål

I förra veckan fastställde Europaparlamentet sin ståndpunkt inför de kommande förhandlingarna med Rådet om EU:s nya klimatlag. Parlamentets beslut innebär en kraftig ambitionsökning till 2030, från dagens mål om en utsläppsminskning med 40 procent vill Parlamentet istället se en ökning till 60 procent. Det är ett mål som ställer stora krav på lagstiftaren att säkerställa att jobb och utsläpp inte flyttar utanför EU:s gränser.

Vad anser Svenskt Näringsliv om Europaparlamentets beslut om ett mål för utsläppsminskning med 60 procent till 2030? Vi ställde frågan till Jesper Gyberg, som är ansvarig för klimatpolicy på Svenskt Näringsliv.

– Vi tycker att det är bra att vi diskuterar en skärpning av 2030-målet, men det viktigaste är att vi faktiskt sätter igång verkstaden. Det som krävs nu är att företagen ges möjlighet att investera och att hinder för omställningen tas bort. För svensk del innebär det exempelvis att tillståndsprocesserna måste snabbas upp och att vi måste säkerställa tillgången på en så pass basal sak som el.

Svenskt Näringsliv står fullt ut bakom de svenska klimatmålen och driver på för att hela EU nå målsättningen om klimatneutralitet senast 2050. För att det ska gå måste rätt förutsättningar ges och då är konkurrenskraften avgörande.

– Det är i stor utsträckning företagen, inte medlemsstaterna, som gör de investeringar som krävs för att vi ska kunna ställa om. För att företagen ska göra dessa investeringar krävs inte enbart långsiktiga spelregler utan även garantier för att företag utanför EU inte får konkurrensfördelar genom att inte ta kostnader för omställning. Det är viktigt med en så kallad ”level playing field” även på klimatområdet, fortsätter Jesper Gyberg.

Därför är det viktigt att ett skärpt mål till 2030 också genomförs på rätt sätt. Industrin tar redan en mycket stor del av bördan genom utsläppshandeln och ska vi klara av att nå netto-noll 2050 är det hög tid att alla sektorer och för den delen medlemsländer tar ett ökat ansvar. Vägen till ett klimatneutralt EU 2050 kommer inte att vara spikrak eftersom det krävs tid och tekniksprång för att sänka utsläppen.

– Det är positivt att Europaparlamentet vill att 2050-målet också ska gälla för varje enskild medlemsstat, alternativet riskerade i praktiken att innebära att länder som inte ställer om skulle kunna åka snålskjuts på Sverige och svenska företag.

Det finns de som menar att dagens beslut i EP inte är ambitiöst nog, men Jesper Gyberg menar att om EU ska vara ett verkligt föredöme i klimatarbetet räcker det tyvärr inte med att bara sänka utsläppen.

– Vi måste samtidigt som vi sänker våra utsläpp också ge människor och företag möjlighet att växa. Ett EU som stänger ned produktion och låter den flytta utomlands riskerar istället att fungera som ett avskräckande exempel och det är det sista klimatet behöver.

Svenskt Näringsliv konstaterar att det här är Europaparlamentets inspel. EU-kommissionen har föreslagit 55 procent och nu ska förhandlingar mellan medlemsstaterna i Rådet ta vid. Exakt vilken siffra det till slut landar i är för tidigt att säga, men oavsett vilket beslut det blir så förblir det viktigaste att minskningen sker på rätt sätt med konkurrenskraft och jobbskapande i fokus.

– Självklart är det ju så att desto högre mål man sätter till 2030 desto svårare blir det att hitta rätt balans, inte minst eftersom 2030 ur ett investerarperspektiv ligger väldigt nära i tiden. Inget är dock skrivet i sten än och vilket mål det till sist blir återstår att se., säger Jesper Gyberg

På svensk nivå handlar det främst om att säkerställa dels fungerande tillståndsprocesser, dels säkra tillgången på el. Ska Sverige klara av att investera i teknik som kan leverera utsläppsminskningar till 2030 så kan vi inte bromsas av tillståndsprocesser som pågår i åratal, det finns det inte tid till.

– På senare år har vi tyvärr tvingats se en oroande utveckling där elen kort och gott inte alltid räcker till på den plats där den behövs, så kan vi inte ha det. Omställningen kommer kräva att vi använder ännu mer el än vi gör idag, inte minst när vi fasar ut fossila bränslen.

På EU-nivå handlar det om att ha en välfungerande byråkrati som inte stoppar upp företagens klimatarbete, men också om att man inte stoppar verktyg som är nödvändiga i klimatarbetet.

– Även om elektrifieringen kommer spela en avgörande roll så vet vi att biobränslen, inte minst från den svenska skogen, kommer att utgöra en viktig pusselbit i omställningen och då är det viktigt att EU inte skapar hinder för detta, avslutar Jesper Gyberg.