Så ska EU få bukt med konkurrensproblemen

EU-kommissionen har inte direkt legat på latsidan på sistone när det gäller ekonomiska åtgärder för att möta coronakrisen. Efter stora och snabba förändringar av statsstödsregelverket som banat väg för massiva räddningspaket i de olika medlemsstaterna har kommissionen också föreslagit ett eget sådant, bestående av både akuta och framåtblickande stimulanser på hela 750 miljarder euro.

Men samtidigt som krishanteringen pågår så fortsätter många andra viktiga processer. På konkurrensområdet ligger kommissionen inte på latsidan. Margrethe Vestager, som ansvarar för konkurrensfrågor och digitaliseringsfrågor, ska om en dryg vecka – onsdag den 17 juni – presentera ett vitpapper om hur statligt ägande och statliga subventioner i länder utanför EU ska hanteras. I en tid som präglas av ökade geopolitiska spänningar mellan EU, Kina och USA finns en stor förväntan på det förslag som kommissionen ska presentera. De flesta bedömare är av uppfattningen att nuvarande regelverk inom EU och internationella handelsorganisationen WTO inte i tillräcklig mån hindrar Kina från att subventionera vissa av sina nationella bolag och därigenom snedvrida konkurrensen.

Därutöver ser kommissionen över den egna verktygslådan. Kommissionen har under en längre tid utrett och utvärderat konkurrensen på digitala marknader, med särskilt fokus på digitala plattformar såsom Facebook och Google. Nu verkar kommissionen vara redo att gå fram med nya skarpa förslag, då man är av uppfattningen att existerande möjligheter inte är tillräckliga för att möta vad man kallar strukturella konkurrensproblem på vissa marknader. Man tycks också bekymra sig över ökad marknadskoncentration och de nya sätten att begränsa konkurrensen som digitaliseringen möjliggör, t ex koordinerade beteenden med hjälp av algoritmer.

Kommissionen har därför tagit sikte på två nya, potentiellt mycket ingripande regelförändringar – ett nytt horisontellt verktyg att möta strukturella konkurrensproblem, samt nya bestämmelser som ska reglera beteendet hos stora digitala plattformar.

Vad innebär då detta mer konkret?

De närmare detaljerna kan utläsas på kommissionens webbplats. Kortfattat kan sägas vad gäller det nya konkurrensverktyget att kommissionen antingen kommer basera det på åtgärder mot dominerande företag utan något marknadsmissbruk, alternativt utifrån marknader med bristande konkurrens. I båda dessa scenarier utökas kommissionens makt. Något missbruk behöver inte förekomma för att kommissionen ska kunna ingripa. Om verktyget tar sikte på marknader med bristande konkurrens kan även mindre aktörer som inte är dominerande omfattas av kommissionens intervention.

När det gäller nya regler riktade mot digitala plattformar överväger kommissionen både att svartlista vissa specifika ageranden från plattformarna, men också att ge en behörig myndighet, sannolikt kommissionen själv, mandatet att fatta beslut om förbjudna åtgärder i enskilda fall.

Sammantaget är de förändringar som kommissionen nu föreslår de mest ingripande på konkurrensområdet åtminstone sedan gällande konkurrensförordning kom till – den är daterad 2003. Det kan innebära en ökad osäkerhet och stor påverkan i synnerhet på företag som är dominerande eller som agerar på en högkoncentrerad marknad med få aktörer. Särskilt stor påverkan kan väntas på digitala marknader. Samtidigt är det kanske rimligt att kommissionen i och med detta försöker stävja ytterligare marknadskoncentration och konkurrensproblem – väl fungerande marknader är i längden bra både för näringslivet i sin helhet och för konsumenterna.

Vad tycker du som läsare och det företag eller den organisation du företräder?

Gör din röst hörd via kommissionens webbplats. Båda dessa konsultationer pågår fram till den 8 september 2020. Hör också gärna av dig till mig, vi på Svenskt Näringsliv vill gärna veta mer om hur dessa potentiellt revolutionerande förslag uppfattas av olika aktörer.

Nya regler för digitala plattformar

Nytt konkurrensverktyg