Nödläge för svensk infrastruktur

En tågurspåring i Bräcke i Jämtland för två år sedan ströp transportmöjligheterna för alla industrier norr om olycksplatsen. I fyra dagar stod tågtrafiken stilla och därmed möjligheterna att transportera gods.

– Vi tvingades stänga fabriken i tre dagar, sade Per Bondemark, vice vd på SSAB.Det är bara ett av många exempel på hur en eftersatt infrastruktur, vare sig det är järnvägsnätet eller vägarna, påverkar företagens möjligheter att transportera sina produkter på ett kostnadseffektivt sätt.

– Allt det vi har omkring oss och använder dagligen och tar för självklart har en lång logistikkedja bakom sig. Kaffet vi dricker har skördats som bönor i till exempel Sydamerika och sedan transporterats hit med båt och lastbil, förädlats och sedan transporterats ytterligare för att nå fram till affären och till oss. Godstransporter är blodomloppet i näringslivet, fortsatte Per Bondemark.

Det är ett blodomlopp som idag har stora problem att obehindrat flyta fram. Den svenska infrastrukturen, framför allt järnvägen, är eftersatt sedan många år. Ett otillräckligt eller helt uteblivet underhåll har skapat ett underskott, en skuld som det är dags att betala av på.

– Trafikverket har konstaterat att det framför allt handlar om bristande kapacitet och tillförlitlighet. Det skapar en osäkerhet som drabbar företagen när de får ta ansvar för den kunskapsbrist, resursbrist och de felaktiga prioriteringar som plågat infrastrukturen i landet, sade Caroline af Ugglas, vice vd för Svenskt Näringsliv.

Bakom den situationen finns också en undervärdering av godstransporter i de samhällsekonomiska kalkylerna. De protester som hörs när tågen står stilla eller vägarna är dåliga kommer från de resenärer som drabbas. Det går också relativt lätt att räkna ut hur stora kostnader som avbrott i persontrafiken kostar.

Siffror från Trafikverket visar att den direkta samhällskostnaderna för förseningarna senvinter 2010/2011 hamnade på 2,4 miljarder. Att godstransporter försenas och fördyras av slitna järnvägar och vägar med dålig bärighet är knappast nyheter som slås upp i media. Men kostnaderna finns där. SSAB har beräknat att försenade godstransporter på järnvägen kostar företaget 120 miljoner per år. En studie som KTH gjort visar att 28 procent av industrins transportkostnader är merkostnader på grund av de störningar som ett eftersatt underhåll orsakar.

Företagen skulle kunna spara trettio procent i transportkostnader om den svenska infrastrukturen rustades upp.

– Sverige är ett exportland och vi behöver en godsstrategi, sade Per Bondemark.

Regeringen arbetar just nu med en så kallad Infrastrukturproposition. Bakom den krångliga titeln döljer sig de ekonomiska resurser som regeringen ska avsätta till infrastrukturen i landet de kommande tio åren. Svenskt Näringsliv har i en rapport gjort analyser och framför allt presenterat en rad förslag på hur regeringen kan ta sig an den växande infrastrukturskulden och på så sätt undanröja en del av de problem som drabbar de svenska företagen.

– Vi behöver en omedelbar räddningsplan som dels återställer infrastrukturen till en miniminivå men också en långsiktig strategi för framtiden. Det handlar om stora pengar och därför måste vi öppna för alternativa finansieringsformer och vi måste också inrätta ett infrastrukturråd som kontinuerligt utvärderar den svenska infrastrukturpolitiken. Alla beslut som tas måste ställas mot konkurrenskraften för oss som nation, sade Caroline af Ugglas.

Det är ett förslag som infrastrukturminister Anna Johansson inte har något emot.

– Vi måste ta ett helhetsgrepp om transportsektorn så ett infrastrukturråd är något som vi skulle uppskatta, sade hon.