Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för Sverige 

Allt fler anställda återvänder nu till jobbet efter semestern. Men på otaliga arbetsplatser saknas ändå personal. Sju av tio rekryterande företag har svårt att hitta rätt kompetens och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Ofta är det yrkeskunskaper som arbetsgivarna söker, främst sådana som erbjuds på utbildningar inom gymnasieskolan och Komvux. De som går yrkesförberedande gymnasieprogram får inte sällan erbjudanden om anställningar innan de ens har tagit studenten. Likväl står yrkesutbildningsplatser tomma på många håll. 

Problematiken har funnits i decennier och blir bara värre och värre. Därför har Svenskt Näringsliv startat ett pilotprojekt för att lyfta frågan politiskt och försöka öka intresset för yrkesförberedande utbildningar.    

– Utmaningen är tudelad. Kommunerna måste bli bättre på att dimensionera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov, men det spelar förstås ingen roll hur många platser som erbjuds om det inte finns folk som vill ha dem. Därför behövs också en uppvärdering av praktiska yrkeskunskaper, säger Erik Ageberg, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv Område Syd, som arbetar med kompetensprojektet.  

I grunden är det naturligtvis positivt att så många företag vill växa och anställa, understryker han. Men svårigheter att hitta rätt kompetens hör idag till de största tillväxthindren för företagen i Sverige. Delvis skiljer sig läget dock åt mellan olika delar av landet. Skåne är en av de regioner som har högst arbetslöshet, varpå det – åtminstone i teorin – borde finnas arbetskraft som kan vidareutbildas för att fylla behoven. Annat är det i Område Norr där Mia Berglund, som är konsult inom Svenskt Näringsliv, arbetar med projektet.  

– Kompetensbehovet i norra Sverige är enormt. Enligt siffror som regeringens samordnare Peter Larsson har tagit fram, så behövs en befolkningsökning på 100 000 personer i Västerbotten och Norrbotten under de närmaste femton åren för att täcka kompetensbehovet för väntade investeringar på 1100 miljarder kronor. Samtidigt ligger den regionala arbetslösheten redan nu under 4 procent. Generellt sett har alla branscher i Norrland kompetensbrist idag och inte minst efterfrågas många yrkesutbildade, säger Mia Berglund.  

Till saken hör att intresset för yrkesutbildning generellt sett är större i norra Sverige än i andra delar av landet. Av dem som inledde gymnasieutbildning i Norrbotten hösten 2023 började nästan hälften på yrkesförberedande program, vilket kan jämföras med en dryg tredjedel i Skåne. Men de unga norrlänningarna räcker inte på långa vägar till för att möta kommande behov. För att företagen ska ha rimliga möjligheter att rekrytera även på sikt måste åtskilligt fler förmås att flytta norrut.  

– Både regioner och kommuner i norr är oerhört medvetna om att kompetensförsörjningen är den absolut viktigaste frågan som ligger på deras bord. Men kommunernas ekonomi är samtidigt väldigt ansträngd, så det är en komplex fråga för dem att jobba med, säger Mia Berglund.  

Även från skånskt perspektiv har politikerna ett väldigt viktigt ansvar för den långsiktiga kompetensförsörjningen. 

– Vi jobbar mycket med att få kommunpolitikerna att engagera sig mer i den här frågan. De behöver peka ut en tydligare riktning för vart man vill föra utbildningen och eleverna, säger Erik Ageberg.  

Han uppmanar politiker att fatta tuffa beslut och minska antalet platser rejält på de högskoleförberedande programmen.  

– Vi ser att ungefär 25 procent av eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet i Skåne inte läser vidare på högskolan. Med tanke på att det är ett högskoleförberedande program, så har de då valt fel utbildning. Därför menar vi att man kanske bör skära ner 20–25 procent på samhällsvetenskapsprogrammet i Skåne och omfördela elever till yrkesförberedande program, säger Erik Ageberg.  

Många unga har dessutom ganska låg kännedom om vilka jobb som finns och vad man gör i olika yrken. Därför är det viktigt att studie- och yrkesvägledare får tillräckligt utrymme i sina tjänster för att bedriva vägledning. Det är också väsentligt att de understryker att samtliga yrkesförberedande program nu åter ger grundläggande högskolebehörighet.   

Därutöver har kontakten mellan skolor och arbetsgivare svåröverskattad betydelse. Även om det kan vara krävande för företag att erbjuda studiebesök eller prao-, praktikant- och lärlingsplatser, så lägger sådant en viktig grund för att lyckas med rekryteringen på sikt. 

Trots regionala skillnader i kompetensförsörjningen är möjligheterna att rekrytera en ödesfråga för hela Sverige. Den berör alltifrån enskilda anställdas villkor till företagens konkurrenskraft och landets ekonomi.  

– Det är väldigt resurskrävande när företag försöker rekrytera och inte lyckas. Förutom att hämma tillväxt och utveckling leder det ofta till att de redan anställda måste jobba ännu mer, påpekar Mia Berglund. 

Tobias Lindberg