Lantmäteriets handläggningstider problem för kommuner och företag

Malung-Sälens kommun har vid två tillfällen, 2017 och 2022, ansökt om att få inrätta ett kommunalt lantmäteri. Båda ansökningarna har avslagits av regeringen. Kommunen ser en stor problematik med den statliga myndighetens långa handläggningstider och dess brist på lokala närvaro.

Fastighetsbildningen i Sverige regleras av fastighetsbildningslagen som prövas av en lantmäteriförrättning. Det görs i huvudsak av den statliga myndigheten Lantmäteriet, men i 40 av landets 290 kommuner är lantmäteriverksamheten kommunal.

Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälens kommun, anser att en kommunal lantmäteriverksamhet behövs för en effektiv, transparent och serviceinriktad samhällsbyggnadsprocess. 

– Det här hämmar och försvårar utvecklingen i vår kommun när det gäller bland annat planer och fastighetsbildningar för potentiella etablerare, men även för privata markägare. Jag tycker att det är märkligt att regeringen låter vissa myndigheter ha monopol på detta och det är en stor orättvisa att vissa kommuner får möjligheten att hantera lantmäterifrågor, säger han.

Han får medhåll av kommunalrådet Mikael Östling (M).

– Världens fjärde största vinterdestination ligger i vår kommun. Med tanke på vad besöksnäringen och övrig näring bidrar med till vår kommun och till staten i form av arbetstillfällen och skatter, så borde det vara av intresse även för riksdag och regering att vi får fortsätta driva utvecklingen framåt utan bromsklossar i form av orimligt långa handläggningstider, säger Mikael Östling (M).

Inte bara kommuner uppmärksammar problemet

Riksrevisionen har i en rapport från 2022 granskat effektiviteten i den statliga fastighetsbildningen. I rapporten står att läsa att de långa handläggningstiderna och de höga avgifterna riskerar att få konsekvensen att färre bostäder byggs. Riksrevisionen har också synpunkter på att regeringen, när den prövar om en kommun ska få bilda en egen lantmäterimyndighet, lägger väl stor vikt vid verksamhetens omfattning och alltför lite hänsyn tas till en kommuns samhällsbyggnadsutveckling.  

Åsa Svedjetun är affärsutvecklare på Archus och har sedan 2015 arbetat med frågor kring fastighetsbildning tillsammans med kommuner, privata fastighetsägare och företag. Hon känner igen sig i såväl kommunens berättelse som Riksrevisionens synpunkter.

 – I princip alla fastighetsprojekt som jag arbetar med och som innefattar fastighetsreglering är handläggningstiderna långa, vilket resulterar i en rad praktiska svårigheter som enkelt skulle kunna undvikas. Jag har dock betydligt bättre erfarenheter av lantmäteriverksamhet i kommunal regi.  

Åsa Svedjetun menar att Lantmäteriets arbetssätt och regelverk gör att de kommuner som arbetar målmedvetet för att minska sina handläggningstider inte får det resultat de försöker uppnå.

– Det är frågan om det ens lönar sig för kommunen att vara snabb. Ett exempel på detta är detaljplanearbetet. När vi jobbar med en detaljplan behöver vi ibland göra en fastighetsreglering. Men då tar inte Lantmäteriet i fastighetsregleringsärendet förrän detaljplanen har vunnit laga kraft i kommunen, därefter får man vänta på själva handläggningstiden som kan vara lång. Om Lantmäteriet hade börjat arbeta med ärendet samtidigt som det kom in hade vi kunnat spara mycket tid. Det spelar nästan ingen roll hur snabb kommunen är eftersom Lantmäteriets handläggningstider är så långa.

Hon menar att detta kan få praktiska konsekvenser, i vissa fall att affärer går i stöpet.

– När man skriver fastighetsrättsliga avtal finns det ofta frister om hur länge man kan ha svävande villkor, exempelvis att en fastighetsreglering ska vinna laga kraft. Eftersom många inte vet om Lantmäteriets handläggningstider händer det att affärerna upphävs som en följd av detta.

Regelverk försenar processerna

Åsa Svedjetun berättar att det är vanligt att begära ut handlingar från Lantmäteriet som kan vara nödvändiga i arbetet, något som nu tar längre tid än vanligt.

– Sedan en tid tillbaka ska vissa akter och handlingar gällande lantmäteriförättningar sekretessgranskas av en handläggare på Lantmäteriet innan de lämnas ut. Från att tidigare ha tagit ett par dagar kan det nu dröja flera veckor. Det finns ingen prognos för någon lösning på detta, men vi hoppas på förändring. Den utveckling vi ser nu kan inte fortsätta, säger hon.

För att effektivisera fastighetsbildningen anser hon att det är nödvändigt att förändra anläggningslagen.

– Anläggningslagen från 2015 har resulterat i en rad praktiska och i många fall helt onödiga problem för fastighetsägarna och längre handläggningstider och kostnader hos Lantmäteriet. För att säkerställa att fastighetsbildningen fungerar tillfredsställande vore det nödvändigt att Lantmäteriet själva pekar ut de problem som dagens anläggningslag medför i praktiken, avslutar Åsa Svedjetun.  

Christer Östlund, som ansvarar för regelförbättring hos Svenskt Näringsliv, säger att Lantmäteriets långa handläggningstider är ett återkommande problem som han hör från flera håll i landet.

– Vi hoppas nu att det uppdrag att korta tiderna som regeringen gett till myndigheten ska ge resultat, men än så länge kan vi inte se någon förbättring. En positiv sak är dock att Lantmäteriet själva har föreslagit förändringar i den överordnande lagstiftningen som kan förbättra situationen. På den punkten är det viktigt att regeringen tar vid och genomför de förenklingar som är nödvändiga, säger Christer Östlund.