Statligt ingenjörspaket räcker inte − ”Går ut över välståndet i Sverige”

”Ingenjörspaketet” trädde i kraft förra året och är regeringens satsning på att stärka utbildningen av ingenjörer i Sverige. Paketet innehåller bland annat 300 miljoner i extra anslag, 2 500 nya utbildningsplatser och fler lärarledda lektioner.

− Naturligtvis är det en välkommen satsning och någonting som både vi och företagen har efterfrågat länge. Men det hindrar inte att vi är kritiska och menar att den faktiskt inte räcker till.

Det säger Ulrika Wallén, policyexpert för högskolefrågor.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv sin andra uppföljning av Ingenjörspaketet ”Reformer för ingenjörslandet Sverige”. Redan vid den första genomgången, i december 2023, kunde Svenskt Näringsliv konstatera att regeringens ambitiösa satsning var för knappt tilltagen och skulle ge liten effekt.

Bland annat har lärosäten runt om i landet ett generellt beting att spara 0,5 procent samtidigt som både allmänna kostnader och hyror har ökat kraftigt. Det är en ekonomisk urholkning som i vissa fall har inneburit att lärosätena har fått mindre ekonomiska resurser trots regeringens satsning.

Kompetenskrisen förvärras

I den nya uppföljningen är fokus företagens behov att kunna möta de allt större utmaningarna när det gäller att rekrytera nya medarbetare.

− I tidigare undersökningar uppger företagen att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så mycket som 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera på positioner som kräver högskoleutbildning, säger Ulrika Wallén.

Problemen kvarstår och tycks förvärras. De sex tekniktunga svenska företag som har intervjuats i rapporten – Alstom, Saab, Vattenfall, Volvo Cars, Volvokoncernen och Westinghouse – konstateraratt de fortsatt står inför en växande kompetensutmaning. I den situationen är regeringens satsning välkommen och ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräcklig.

− Den kommer ju bara att ha verklig effekt om det faktiskt är en påtaglig ökning och inte bara några enstaka procent, säger Aziz Dag, vd för Westinghouse Sverige i rapportintervjun.

De sex företagen pekar på ett antal områden där det krävs ytterligare satsningar från statsmakten för att Sverige inte ska hamna på efterkälken när det gäller kompetensförsörjningen och därmed också riskera sänkt konkurrenskraft:

• Otillräcklig finansiering för att garantera utbildningskvalitet.
• Fler utbildningsplatser och högre genomströmning krävs.
• Tidiga satsningar avgörande för att säkra framtidens ingenjörer.
• Fler svenskfödda ingenjörer och bättre villkor för internationell spetskompetens.
• Stärkt samverkan mellan utbildning, forskning och näringsliv.

Genomgående är alltså åsikten att regeringen har tagit i för lite, både vad gäller finansieringen i stort och ökningen av antalet utbildningsplatser. Företagen beskriver att läget är akut. 10 000 fler utbildningsplatser är långt från tillräckligt för att tackla bland annat den pågående elektrifieringen,digitaliseringen och de ökade krav som omvärldsläget ställer på försvar och säkerhet.

− Fler utbildningsplatser är den viktigaste åtgärden på både kort och lång sikt, säger Saabs Chief Technical Officer Peter Bedoire i rapporten.

Föreslår en rad åtgärder

Svenskt Näringsliv föreslår en rad åtgärder för att stärka ingenjörsutbildningen. Det handlar bland annat om konkreta åtgärder som fler utbildningsplatser, fler lärarledda timmar och examensbonus för att öka genomströmningen så att studenterna fullföljer hela utbildningen. Men förslagen har dessutom en mer övergripande uppgift.

− Vi vill göra om systemet för hur resurserna fördelas i den högre utbildningen i Sverige. En av de absolut viktigaste punkterna på listan är att öka samverkan med näringslivet. Delärosäten som skapar starka kopplingar till företag och branscherbör gynnas ekonomiskt, säger Ulrika Wallén.

Ett nytt resursfördelningssystem är inte detsamma som att ytterligare öka anslagen, menar hon.

− Mer pengar behöver inte vara ett likhetstecken med höjd kvalitet. I stället ska de resurser som finns i det svenska högre utbildningssystemet användas mer effektivt och omfördelas till de utbildningar som leder till jobb. Det är avgörande för både enskilda individer och hela samhällsekonomin, säger hon.

Förslaget med ett nytt resursfördelningssystem för den högre utbildningen ligger i linje med den utredning som regeringen aviserade i höstas men som ännu inte är tillsatt. Utredningen får i uppdrag att se över hur tilldelningen går till.

− Det är väldigt bra att det sker nu, och viktigt att den också ska ta hänsyn till näringslivets behov, säger Ulrika Wallén.

En tydligare samverkan mellan akademin, näringslivet och arbetsmarknadens behov innebär också ett fokus på det livslånga lärandet. I den snabba utveckling som sker inom de flesta branscher idag, håller inte kunskaperna från en akademisk utbildning genom hela livet.

− Även där krävs en omfördelning av resurserna. Det ska vara möjligt att kontinuerligt återvända till lärosätet efter ett antal år ute i förvärvslivet och bygga på med nya kunskaper. Även det förutsätter att samverkan mellan universiteten och högskolorna och näringslivet ökar.

Ulrika Wallén pekar på att det är hög tid att förändra hur resurserna fördelas inom utbildningssystemet.

− Systemet har inte reformerats på många år och frågan om den högre utbildningen i Sverige har varit underdiskuterad lika länge. Kopplingen mellan lärosätena och arbetsmarknadens behov är avgörande. Det är en tydlig koppling som vi har påpekat ett flertal gånger men som det fortfarande är svårt att få full förståelse för: Brister det i kompetensförsörjningen och innovationskraften tvingas företagen säga nej till uppdrag vilket ger lönsamhetsproblem och ännu större problem med att upprätthålla konkurrenskraften och skapa tillväxt. I slutändan går det ut över välståndet i Sverige, säger Ulrika Wallén.