Resurstilldelningssystemet har spelat ut sin roll – nu krävs modiga reformer

Trots att studenters och arbetsgivares behov av utbildning och kompetensutveckling har förändrats avsevärt sedan 1990-talet, har systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen i princip lämnats oförändrat. Det som en gång fungerade i en helt annan samhällskontext står nu i vägen för både utbildningskvalitet och arbetsmarknadens behov. Sverige behöver ett resurstilldelningssystem som är lika dynamiskt som de utmaningar vårt samhälle står inför.

Därför lanserar Svenskt Näringsliv i dag vårt inspel till regeringens kommande utredning om ett nytt system. Vårt budskap är tydligt: ett reformerat resurstilldelningssystem måste premiera kvalitet, relevans och samverkan mellan akademi och näringsliv. Sverige behöver ett system som möter både arbetsmarknadens behov och förstärker svensk konkurrenskraft för framtiden.

Det nuvarande systemet har kantats av brister i många år:

1. 1.
   Högskolesystemet saknar direkta drivkrafter för att utbildningar ska leda till jobb. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar återkommande att svenska företag har stora svårigheter att hitta medarbetare med rätt kompetens. Det är en stor samhällsekonomisk förlust.
2. 2.
   Kvalitet hämmas av systemets ekonomiska drivkrafter. En betydande del av resurserna baseras på studenternas helårsprestationer (HPR), dvs hur många högskolepoäng de presenterar. Det skapar incitament att maximera genomströmningen av studenter som får godkänt – vilket snarast står i motsats till hög kvalitet i utbildningen. Konsekvensen blir mindre undervisningstid, större studentgrupper och urholkad pedagogisk utveckling.
3. 3.
   Den akademiska högskolan har inte längre monopol på eftergymnasial utbildning. Yrkeshögskolan har visat hur nära kopplingar till arbetslivet kan skapa utbildningar som snabbt svarar mot arbetsmarknadens behov. Det handlar om struktur, organisation, arbetssätt och finansiering. Akademiska högskolor och universitet kan inspireras av detta för att bättre integrera arbetslivsanknytning i sina utbildningar. De allra flesta läser för att bli en del av arbetslivet.
4. 4.
   Lärosäten står inte rustad för livslångt lärande. Arbetsmarknadens snabba förändringar ställer krav på att utbildning ska finnas tillgänglig hela livet – inte bara under unga år. Men dagens högskolesystem är inte byggt för att möta dessa behov.

Vi föreslår ett resurstilldelningssystem som bygger på tre grundprinciper:

1. 1.
   Premiering av kvalitet och arbetslivsrelevans. Resurser bör fördelas med tydliga ekonomiska drivkrafter för utbildningskvalitet och anpassning till arbetsmarknadens behov. Det innebär bland annat att utbildningar som leder till högre anställningsgrad och bättre matchning med arbetslivets krav bör få större anslag.
2. 2.
   Samverkansbonus. Inför en bonus som premierar lärosäten som effektivt samarbetar med arbetslivet. Syftet är att skapa drivkrafter för att integrera arbetslivsanknytning i utbildningar – från planering till studenternas etablering på arbetsmarknaden.
3. 3.
   Flexibilitet för livslångt lärande. Anpassa resurstilldelningen för att göra det lättare för yrkesverksamma att fort- och vidareutbilda sig. Det kan exempelvis innebära större resurser till deltidskurser, distansutbildningar och kurser utanför traditionella program.

Excellens bör vara ett ledord för inte bara forskning utan också för utbildning. Det innebär att resurstilldelningen både ska premiera kvalitetshöjningar som stärker utbildningars status och anpassningar som gör utbildningarna mer relevanta för arbetsmarknaden.

Regeringens initiativ att tillsätta en utredning är välkommet, men arbetet måste vara inriktat på atts kapa samsyn mellan centrala aktörer för en reform, för att inte tappa tempo. Det nya systemet bör vara robust men samtidigt flexibelt nog att regelbundet kunna justeras för att möta nya behov. Förslagsvis bör en utvärdering ske minst vart femte år – det är inte rimligt att det tar trettio år innan systemet justeras på nytt.

Systemet har utretts ett antal gånger under årens lopp, men Sverige har inte råd att vänta längre på att det moderniseras och anpassas till dagens och framtidens krav. Bristen på rätt kompetens är ett av de största hoten mot Sveriges framtida välstånd. Ett reformerat resurstilldelningssystem kan skapa förutsättningar för en högre utbildning som verkligen står för excellens, kvalitet och innovation.

Vi i Svenskt Näringsliv är redo att bidra till denna omställning och ser fram emot en konstruktiv dialog med regeringen och andra aktörer. Låt oss gemensamt säkerställa att Sverige har ett utbildningssystem som möter framtidens utmaningar.

Läs debattartikeln på DI debatt