Så kan regeringen återupprätta Sverige som ingenjörsnation

Idag lägger Svenskt Näringsliv fram sina förslag inför den nya STEM-strategi (science, technology, engineering and mathematics) som presenteras senare i höst. Politiska strategier tenderar att bli innehållslösa och oprecisa. Det har vi inte råd med nu. Därför föreslår vi åtgärder på nya nationella utvärderingsbara förbättringsmål samt flera genomgripande reformer.

Sverige är av tradition en stark ingenjörsnation. En rad välkända svenska företag bygger sin verksamhet på innovationer och lösningar som har sin grund i naturvetenskaplig och teknisk utbildning och forskning – i klassisk ingenjörskonst. Vi är med rätta stolta över dem. Tillsammans har de lagt grunden för det moderna Sverige – vårt välstånd och vår välfärd. Men den grunden är nu hotad.

Svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar har fallit under flera år, intresset för naturvetenskapliga och tekniska gymnasieutbildningar är svagt och avhoppen på universitetens ingenjörsprogram är höga. De trenderna måste brytas. Tydliga mål skärper fokus i det politiska arbetet, gör att rätt åtgärder kan prioriteras och att ansvar för utvecklingen kan utkrävas. Ett övergripande mål i vår nationella STEM-strategi bör därför vara att Sverige är bästa EU-land i de båda välrenommerade mätningarna PISA och TIMSS 2035.

Ska vi lyckas krävs insatser genom hela utbildningskedjan från förskola till forskning. Därför föreslår vi även fyra särskilt viktiga förbättringsmål:

1. 1.
   Alla elever som börjar mellanstadiet ska kunna läsa. Läsförmåga är avgörande även i matematik eller naturvetenskapliga ämnen. Forskningen visar att i princip alla barn kan bli tillräckligt goda läsare men dagens förskola och lågstadium lyckas inte rusta för mellanstadiets skifte när eleverna ska gå från att lära sig läsa till att läsa för att lära.
2. 2.
   Fler elever ska klara matematiken i grundskolan. Bristande kunskaper i matematik drabbar inte bara de elever som inte når målen utan undergräver också basen för Sverige som en framstående ingenjörsnation. Våren 2023 hade 11 procent av eleverna i årskurs 9 underkänt på nationella provet i matematik. Den andelen ska halveras till 2035.
3. 3.
   Fler examinerade inom teknik- och naturvetenskapsprogrammen på gymnasiet. Om vi ska lyckas utbilda fler ingenjörer behöver andelen grundskolelever som är behöriga till teknik- och naturvetenskapliga gymnasieprogram öka från dagens 80 procent till 90 procent.
4. 4.
   Minska de alltför stora avhoppen från ingenjörsutbildningarna. Examinationsgraden från högre utbildning i Sverige är väsentligt lägre än i våra nordiska grannländer och i OECD. Idag är genomströmningen på ingenjörsutbildningar och IT-utbildningar inom högskolan 55 procent. Den andelen behöver öka till 80 procent 2035.

Om dessa ambitiösa men viktiga mål ska kunna förverkligas behöver utbildningspolitiken läggas om i flera avseenden. Vi vill särskilt peka ut tre avgörande reformområden:

1. 1.
   Undervisning och uppföljning i grundskolan måste förbättras. Kraven på evidensbaserad läs- och skrivinlärning måste bli tydligare på lågstadiet. Därtill behövs nya kursplaner som tydligare fokuserar på att mäta utveckling och progression inom matematik, naturvetenskap, teknik och digital kompetens.
2. 2.
   Hårdare styrning av utbildningsplatser. Arbetsmarknadens behov måste få större genomslag i hur gymnasieskolan dimensioneras. Utbildningsplatserna på gymnasiet måste styras hårdare för att öka antalet elever på de teknik- och naturvetenskapliga programmen samt tekniska yrkesprogram.
3. 3.
   Tydligare ekonomiska drivkrafter för universiteten. Det nuvarande systemet för fördelning av resurser till universiteten för högskoleutbildningar premierar vare sig akademisk kvalitet eller att studenter får jobb. Vi välkomnar att regeringen har tagit initiativ till att dagens ineffektiva system görs om i grunden. Men redan nu finns flera viktiga åtgärder som regeringen kan vidta. Staten kan ge särskilda stimulanser till lärosäten som profilerar sig inom utbildning och forskning för tillväxt och jobb inom STEM-området.

Vi ser nu fram emot att regeringen före årets slut ska presentera deras STEM-strategi. Sverige är idag ett av få länder som inte har en sådan strategi. Vi förväntar oss inget mindre än ett samlat grepp och en rejäl uppryckning med tydliga mål och skarpa reformer. Att Sverige ska vara bäst på STEM i Europa 2035 bör vara utgångspunkten om svenska företag ska kunna fortsätta göra Sverige rikare, grönare och mer konkurrenskraftigt även i framtiden.