Så ska fler elever välja rätt utbildning − ”Ingen tid att förlora”

Sverige är det enda landet i Norden som inte har studie- och yrkesvägledning som en obligatorisk del på skolschemat. I Finland, Norge, Danmark och Island har alltså eleverna tid och stöd för att diskutera sina fortsatta studier och vilken yrkesbana de vill välja.

Men inte i Sverige – trots att skollagen säger att varje elev som har gått ut grundskolan ska kunna göra väl underbyggda val kring fortsatta studier och yrkesinriktning. Lika tydligt står det i läroplanen för gymnasieskolan som säger att eleverna medvetet ska kunna ”ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper.”

− Men en elev kan inte välja det de inte känner till. De måste ha valkompetens.

Det säger Lotten Johansson som tillsammans med Gabriella Holm har skrivit rapporten ”Fokus och framtid – Så kan studie- och yrkesvägledningen förbättras” på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Och kompetens att välja rätt är något som behövs när de svenska företagen har stora svårigheter att lösa sina behov av kompetens. 70 procent av företagen har problem att rekrytera och vart fjärde försök misslyckas. Fler än vartannat företag, 55 procent, menar att just kompetensbristen är det vanligast hindret för tillväxt. Det visar siffror från Svenskt Näringsliv.

− I den verkligheten är studie- och yrkesvägledningen en allt viktigare kugge i kompetensförsörjningen. Särskilt nu när gymnasieutbildningarna ska dimensioneras utifrån både elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning.

Intressen leder till missmatch

Hittills har elevens val av studier och yrkesinriktning till stora delar vilat på eleven själv och de intressen som för stunden är viktiga eller trendiga. Det riskerar alltid att leda till en ”missmatch” när unga utbildar sig inom områden där det inte finns en tillräcklig efterfrågan på arbetskraft. Det är ett problem som drabbar den enskilde, arbetsmarknaden och samhället i stort.

Situationen håller nu på att ändras. Från och med i år ska den gymnasiala utbildningen planeras efter både elevens önskemål och arbetsmarknadens behov. Till det kommer omställningsstödet och den nya nationella STEM-strategin, alltså regeringens satsning på naturvetenskap, teknik och matematik. Sammantaget sätter det ett stort fokus på att studie- och yrkesvägledningen, SYV, hänger med i utvecklingen.

− SYV är inte ett eget ämne i skolan, finns inte på schemat och har inte tid avsatt. Trots det finns stora förväntningar på att den ska lösa frågan om kompetensbristen, säger Lotten Johansson.

Samtidigt finns knappast någon enhetlig bild av hur SYV fungerar bland landets grund- och gymnasieskolor. Vissa skolor har resurser och där arbetar kunniga vägledare, på andra skolor är situationen den motsatta och eleverna har svårt att få tillräckligt stöd. Generellt är också många skolor frågande inför hur SYV ska få en tydligare plats i skolan.

SYV sker försent

Ett stort problem är att studie- och yrkesvägledning ofta sker för sent, när eleverna redan är i gymnasiet eller senare. I stället borde den börja mycket tidigare, redan i grundskolan, så att eleverna kan börja tänka på sin framtid tidigt och få hjälp att hitta sina intressen och styrkor, menar rapportförfattarna. Den bör också kombineras med tätare kontakter med arbetsmarknaden: Praktikplatser, företagsbesök och möten med yrkesverksamma personer ger elever en konkret förståelse för vad olika jobb innebär. Detta skulle också hjälpa till att bryta eventuella fördomar om olika yrken och öka mångfalden inom yrkesgrupper, särskilt när det gäller vård, teknik och bygg. Det är samma resonemang som företagen fört i många år.

− Utan tillräcklig vägledning om yrken till exempel inom teknik eller ingenjörsyrken, som kanske ligger lite utanför det omedelbara intresset hos den enskilda eleven, kommer kompetensbristen i de branscherna att förvärras, säger Johan Olsson.

Bristen på vägledare, på många skolor finns inga heltidstjänster eller så har någon av lärarna uppdraget som en del i sin tjänst, gör att det blir svårare att fånga upp behoven hos varje individ. Samtidigt måste det finnas en kunskap hos vägledarna om digitaliseringen och teknikutvecklingen och hur den påverkar framtidens arbetsmarknad. Ett för stort gap mellan de nya kompetenskrav som arbetsmarknaden ställer och de färdigheter som arbetskraften har, påverkar Sveriges möjligheter att följa med i utvecklingen och den internationella konkurrensen.

− Samhällets kompetensförsörjning startar i grundskolan. Eleverna behöver få syn på vad det finns för olika möjligheter till utbildning och hur olika yrken är, säger Lotten Johansson.

”Rena aha-upplevelser”

De skolor som Gabriella Holm och Lotten Johansson har samarbetat med under kartläggningen har alla fått en ny syn på hur SYV kan få en mer framträdande roll. Särskilt i diskussioner om sambandet mellan skolan och arbetsmarknaden och hur arbetslösheten ser ut

− Bitvis rena aha-upplevelser., säger Gabriella Holm.

En av lärdomarna är därför att SYV bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

− Idag är det en strategisk fråga. De skolor som har inlemmat den i organisationen, har en styrning och en fungerande ledning är de som lyckas bäst. Då riskerar det inte att falla mellan stolarna, säger Gabriella Holm.

Även regeringen har pekat på SYV som en viktig del i arbetet på att komma till rätta med kompetensbristen och menar att den ska vara en central del av utbildningssystemet. Allt för att hjälpa eleverna att navigera rätt i valet inför framtiden.

− Vår målsättning är att individens utbildningsval ska baseras på intresse, fallenhet och arbetsmarknadens behov. Och där den senare fått allt större tyngd, säger David Lindberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.

Engagemanget kring SYV är välkommet och att insikten om att elever inte kan göra kloka val om de inte känner till olika förutsättningar: ” Med blicken mot framtidens arbetsliv kan skolan skapa studie- och yrkesvägledning som ger eleverna bättre förutsättningar att göra väl underbyggda val av utbildning och yrke. Skolan ska synliggöra, bygga kunskap och främja intresse kring arbetsmarknad, utbildning och framtidsmöjligheter”, skriver rapportförfattarna.

− Därför är det viktigt att arbetet börjar nu, inte väntar på eventuell lagstiftning eller reformer. Det finns ingen tid att förlora, säger Lotten Johansson.