180 000 arbetslösa ungdomar – så ska kompetenskrisen lösas: ”Ett jätteproblem”

Näringslivet söker med ljus och lykta efter arbetskraft med relevant kompetens, men trots att ett yrkesprogram på gymnasiet så gott som säkert skulle leda till jobb är det relativt få elever som söker sig till dem.

Det har lett till en utmanande situation på arbetsmarknaden. Undersökningar som Svenskt Näringsliv har gjort visar att sju av tio företag tycker att det är svårt att rekrytera och att ungefär vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet, inte minst bland de unga.

– I januari var det drygt 180 000 ungdomar som var arbetslösa. Vi tror att många av dem hade kunnat få en mycket bättre start på sitt vuxenliv om de hade gjort andra utbildningsval, sa Johan Olsson, policyexpert på kompetensförsörjning, på ett seminarium i samband med Företagardagarna 2025.

Enligt Maria Bernhardsen, chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning, är kompetensbrist ett problem i hela landet och i så gott som alla branscher.

– Vi är ett land som satsar mycket på utbildning och vi har också ett avgiftsfritt utbildningssystem högt upp i åldrarna. Vi är också duktiga i Sverige på livslångt lärande. Samtidigt har vi ungefär en halv miljon personer som står utanför arbetsmarknaden. Så matchningen är angelägen att få till, sa hon på seminariet.

Att få till en bättre matchning på arbetsmarknaden är förstås en fråga som tar tid att lösa. Men nu finns det en möjlig ljusning i form av en ny utbildningsreform. Reformen, som trädde i kraft 2023 och som just nu implementeras, innebär att gymnasieskolornas huvudmän måste ta större hänsyn till näringslivets behov när de planerar utbudet av gymnasieprogram. Dessutom får huvudmännen nu tydligare krav på sig att informera om vad utbildningarna leder till.

– Tidigare så skulle huvudmännen planera och dimensionera enbart utifrån ungdomarnas önskemål. Vi är väldigt glada över att de också nu ska ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. Framför allt därför att det saknas väldigt mycket elever på yrkesprogrammen med efterfrågad kompetens, men också för att vi tror att det inte heller ligger i alla elevers och ungdomars intresse när det ser ut som det gör, sa Johan Olsson, som inledde seminariet med en kort lägespresentation.

Tanken är alltså att ungdomar ska få tillgång till både fler utbildningsplatser inom områden där chanserna att få ett arbete ser goda ut och bättre information så att de får lättare att göra ett informerat val.

– Det här är en bra och viktig reform som vi tror och hoppas kommer att underlätta företagens kompetensförsörjning och också skapa bättre förutsättningar för fler ungdomar att skaffa sig ett jobb snabbare.

För att hjälpa huvudmännen att lyckas med utbudet av utbildningsplatser har Skolverket tagit fram ett planeringsunderlag. Det underlag som hittills tagit fram visar att situationen ser i stort sett likadan ut i hela landet.

– Det är framför allt tre program i gymnasieskolan som sticker ut som problematiska, sa Johan Olsson.

– Det behöver bli färre platser och elever på samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet och estetiska programmet. De flesta av yrkesprogrammen bör öka och det gäller också natur- och teknikprogrammen.

Johan Olsson hänvisade till prognoser från SCB, som visar att Sverige riskerar att sakna ungefär 230 000 yrkesarbetare år 2040 om ingenting görs för att vända trenden.

– Vi skulle behöva gå från ett läge där 30 procent av en årskull går ett yrkesprogram i gymnasieskolan till att 40 procent tar examen. Det betyder att vi saknar nästan 20 000 elever varje år på yrkesprogrammet.

Och Johan Olsson hade mer bekymrande statistik på lager.

– Nästan 18 000 elever har inte de kunskaper som krävs för att vara behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Det är bara 8 av 10 elever som också sen klarar av sitt gymnasieprogram och tar examen. Nästan en tredjedel av landets 20-åringar saknar gymnasieexamen.

– Det här är inte bara ett problem utifrån kompetensförsörjningsperspektivet utan det är också ett problem för de här eleverna, individerna och för Sverige som nation. Vi behöver förbättra samverkan, öka anpassningen av utbildningssystemet utifrån arbetsmarknadens efterfrågan och vi är också övertygade om att branscherna och företagen behöver få ett större inflytande över yrkesutbildningarnas struktur och innehåll.

Bilden av att det är svårt att få ihop kompetensförsörjningen delades även av de företagare som deltog i den efterföljande panelen.

– Det är många som letar efter kompetens och dessutom samma kompetens, inte bara inom Sverige utan faktiskt i hela Europa. Så det är ju svårt att hitta rätt kompetens. Det gäller att hela tiden ta emot praktikanter och visa vilket företag du har, det handlar om att marknadsföra ditt företag för det kan vara en kommande anställd, sa Marie Svensson, vd på Tjeders industri.

– Det tycker jag är väldigt viktigt. Och inte minst att vi även ser till att tala mer om vilka utbildningar som finns och vilka yrken det finns som man kan utbilda sig till. Annars kan vi starta många utbildningar som ingen ändå går.

Ola Linde, vd på Hjort Conveyor, berättade att hans företag har engagerat sig i nätverkande och samarbete med till exempel Teknikcollege, som är en samverkansplattform för industrins kompetensförsörjning, och att det har förenklat situationen.

– Det ger en kvalitetsstämpel som höjer statusen på utbildningen och attraktionskraften därigenom. Det blir lite mer brus i sociala medier. Vi måste synliggöra vilka vi är, vilka utbildningarna är, vilken typ av jobb det kan leda till, sa han.

Håkan Nilsson, delägare i Skogsentreprenad AB Bröderna Nilsson, meddelade att hans bransch skulle behöva 800 nyutbildade medarbetare om året, men att det i dagsläget endast utbildas lite mer än hälften så många.

– Så det är ett jätteproblem, sa han.

De tre företagarna hade flera förslag för att öka intresset för yrkesutbildningarna. Det handlar bland annat om samverkan mellan skola och näringsliv, menade de.

– Jag tror att vi måste ha fler studiebesök och mer praktik redan i grundskolan så att man får lära sig mer om vilka yrken som finns. Jag har själv tre äldre systrar och ingen av dem jobbar med det som de utbildade sig till. Så det är något som inte stämmer, sa Håkan Nilsson.

Han tycker att man borde ta fram något liknande som de valkompasser som publiceras vitt och brett inför att det är dags att gå till val, fast med fokus på utbildning och arbetsmarknad.

– Då skulle man kunna göra den här valkompassen och se vad som passar en. Trivs jag med att jobba ute eller inne? Trivs jag med att jobba mycket med människor eller inte? Att man skulle kunna göra sådana undersökningar redan i åttan och nian och få en bild av vad som finns att välja på.

Marie Svensson lyfte fram möjligheten att driva UF-företag som ett bra sätt att hitta samarbeten mellan skola och näringsliv och att öka intresset för yrkesprogrammen.

– Men på många skolor, vilka är det som får driva UF-företag? Det är ofta de administrativa programmen och inte de praktiska. Vilka är det som sen startar företag? Det är inte sällan elektriker, rörmokare och så vidare. Jag tror att vi på många sätt behöver marknadsföra våra yrken.

Men handlar det bara om information, eller måste yrkesutbildningarna också bli mer attraktiva?

– Vi har en attraktiv utbildning men det gäller att visa upp möjligheterna, vad det finns för alternativ och vad kan man bli. Jag tror att många ser det som att om du går en yrkesutbildning så står du på ett fabriksgolv och drar i en spak hela dagen och gör något tråkigt, och att annars får du utbilda dig och ”bli någonting”. Men jag har en massa kompisar och vänner som har gått yrkesutbildningar och har gjort väldigt bra karriärer, sa Håkan Nilsson.

Ola Linde instämde och tog upp att det också finns behov av ett påverkansarbete mot föräldrarna.

– Det sitter mycket runt middagsbordet att det är bra med en akademisk utbildning. Men på en yrkesutbildning kan du utvecklas otroligt snabbt och komma långt genom det, och alla är kanske ett ämnade att läsa på högskolan. Tre års utbildning som garanterar ett jobb och inte en krona i lån, det är väl en bra start på livet?

Seminariet avslutades med att Maria Bernhardsen bjöd upp David Lindberg (L), statssekreterare på utbildningsdepartementet och Åsa Westlund (S), vice ordförande i utbildningsutskottet, på scenen för att dela med sig av sina förväntningar på den nya gymnasiereformen.

Deras besked var att reformen är ett bra och viktigt steg, men att det kommer att ta tid innan den uppnår sin fulla potential.

– Den har precis börjat tillämpas och det är för tidigt att säga vilka effekter den kommer att få. Men jag tror att det är jätteviktigt att vi följer reformen framåt och om det kommer att visa sig att det behöver skruvas på den, då behöver vi vara beredda att åtgärda de rester som finns så att den får det genomslaget som den skulle kunna få, sa David Lindberg.

Han pekade också på att det är fler saker som behöver göras, till exempel för att öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft.

– Det här är utbildningar som leder direkt till jobb, till ett yrke utan lån. Det är en fantastisk möjlighet till fantastiska yrken. Och det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Kan man beskriva det för ungdomarna så tror jag att man kan komma en bit på vägen.

David Lindberg och Åsa Westlund kom också med ett medskick till de företag som är i behov av yrkesutbildad personal. De manade till samarbete mellan berörda aktörer och tryckte på att näringslivets engagemang är avgörande om reformen ska få önskad effekt.

– Jag tänker att en stor brist i dag och en svårighet att rekrytera är ju faktiskt lärare till de här utbildningarna. Och där tänker jag också att vi skulle behöva tänka mer gemensamt, sa Åsa Westlund.

Det är väldigt välkommet om företagen engagerar sig i yrkesutbildningarna och hjälper till att marknadsföra dem, menade hon.

– De här yrkesutbildningarna kommer ju aldrig att vara attraktiva om inte ni är med. Det är bara genom ert engagemang som de här utbildningarna blir tillräckligt bra för att ni ska vilja anställa de personer som går ut. Så det är klart att det spelar jättestor roll att ni är aktiva och samarbetar med de här utbildningarna på olika sätt.