Nedlagd skolsatsning slår mot företagen – ”Finns ett behov”

I slutet av januari var 381 000 personer eller 7,2 procent av arbetskraften inskrivna som arbetslösa. Men samtidigt som många har svårt att hitta arbeten skriker delar av arbetslivet efter kompetens och relevanta yrkeskunskaper, och situationen är knappast ny. För att få till en bättre matchning på arbetsmarknaden lanserade den dåvarande regeringen år 2018 försöket med branschskolor, som en modell för att säkra tillgången på kompetens inom en rad yrken.

Satsningen omfattade totalt nio specialutbildningar inom allt från golvläggning till design- och produktutveckling, och innebar att elever från gymnasieskolor och yrkesskolor i hela landet utförde delar av sin utbildning vid någon av de utvalda skolorna.

Försöket var redan från början tidsbegränsat när de fem åren hade löpt ut blev det inte någon förlängning. Trots protester från bland annat näringslivet lades projektet ner av den nuvarande regeringen sommaren 2023.

Ett stort misstag, anser Niels Paarup-Petersen, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

– På vissa områden lyckades de ju inte men på andra områden var de jättebra. Men problemet var att bara för att vissa utbildningar inte var framgångsrika så stängde man alla och det var jättedumt. Det fanns ingen anledning till att stänga de branschskolor som fungerade, säger han.

Under de fem åren som försöket med branschskolor pågick hann 450 elever gå någon av de nio utbildningarna. Enligt Skolverket har de flesta av dem sedan dess etablerat sig på arbetsmarknaden. När försöket avslutades konstaterade myndigheten att både huvudmän och elever var nöjda med satsningen.

Sammanföll med pandemin

Men Skolverket slog också fast att det statliga bidrag som var knutet till satsningen medförde begränsningar, vilket bidrog till att antalet elever blev mindre än vad som hade kunnat vara fallet. Satsningen underlättades inte heller av att den ägde rum under pandemin, då det av naturliga skäl var svårt att skicka elever över landet.

I stället för att avsluta hela projektet borde regeringen ha gått igenom det bit för bit och se vad som fungerade bra och var det behövdes förbättringar, menar Niels Paarup-Petersen.

– Om regeringen hade varit seriös så hade den ju gjort just det, gått in och tittat på de olika utbildningarna och sett om något behövde göras annorlunda, kanske att någon inte skulle fortsätta, vad vet jag. Men att lägga ner det som fungerar är ju jättedumt. Jag är också väldigt övertygad om att om man hade gett dem som inte fungerade en chans att lära sig av dem som fungerande så hade man nog kunnat få ett bra utfall på några av dem också. Men de fick absolut inte tiden för att utvecklas, de fick inte chansen.

Att det handlade om en tidsbegränsad satsning spelar ingen roll, tycker Niels Paarup-Petersen, som understryker att regeringen trots allt tog ett aktivt beslut om nedläggning. Hans bild är att upplägget med branschskolor inte heller var speciellt kostsamt.

– Det finns ju många andra områden där det läggs jättemycket pengar på utbildning som inte levererar. Det betyder inte att vi ska lägga ner hela högskolesektorn.

Vad var anledningen till att det blev en nedläggning?

– Det är en väldigt bra fråga. Vi har ju lyft det här i olika sammanhang. Vi har skrivit artiklar, vi har ställt frågor i kammaren och så vidare. Det enda jag har fått till svar var att det var många av utbildningarna som inte hade så många elever. Och då säger jag att ja, absolut, men det var ju andra som hade det, och bara för att några inte blev helt som man ville innebär ju inte det att det är vettigt att stänga ner de som blev som man ville.

– Jag har faktiskt aldrig någonsin fått ett bra svar från någon minister på det här. Det får jag faktiskt helt ärligt säga och vi har verkligen försökt att få svar på det.

Samlade elever från hela landet

Bakgrunden till branschskolorna är att specifika utbildningar kan vara svåra att erbjuda på många platser. Det handlar om smala yrkeskunskaper som inte många har, men som har en avgörande roll för näringslivet. Med det nya upplägget skulle de här kunskaperna läras ut på utvalda skolor som genom att samla elever från hela landet skulle få ett tillräckligt stort underlag för att bedriva sin verksamhet.

Elever som gick fordonsprogrammet kunde exempelvis förlägga ett par veckor av sin gymnasieutbildning vid branschskolan i Falun, där det fanns en branschskola med inriktning på billackering.

Sedan försöket med branschskolor avslutats riskerar för övrigt den aktuella skolan i Falun att få läggas ner och om det händer står Sverige med största sannolikhet helt utan någon utbildning för billackerare.

Johan Olsson, expert inom kompetensförsörjning, håller med Niels Paarup-Petersen om att branschskolorna fyllde en viktig funktion.

– Utvärderingarna visar att det finns ett behov. Vi tycker att man antingen skulle ha förlängt försöksverksamheten eller permanentat den direkt. Det finns ett antal yrken och en del yrkesutbildningar som ingen enskild kommun eller huvudman kan ta ansvar för, men som ändå behövs och där spelar branschskolorna en viktig roll, säger han.

Enligt Johan Olsson gick det bäst för de utbildningar som redan var etablerade innan de blev branschskolor, medan andra hade behövt mer tid till att bygga upp sin verksamhet. Precis som Skolverket konstaterar han att både pandemin och statsbidragets konstruktion – 50 000 kronor per elev och läsår helt enkelt inte räckte för att täcka kostnaderna – bidrog till att försämra resultatet. Han tar dessutom upp att det fanns inbyggda begränsningar i systemet, som exempelvis kring hur många elever varje huvudman fick skicka till en branschskola.

– Om man hade skruvat lite i regelverket och tagit bort begränsningar i antalet elever och stärkt branschens inflytande samt ökat informationsinsatserna till eleverna så tror jag absolut att man hade haft ett bättre utfall.

Trots att namnet branschskola kan tyda på motsatsen så var näringslivet enligt Johan Olsson alltså inte involverat i projektet i tillräckligt hög utsträckning.

– Det gäller ju yrkesutbildningen generellt i Sverige och så även här. Ska det fungera så måste det vara ett nära samarbete mellan både skolan som skickar eleven, branschskolan och branschen. Och sådant tar ju lite tid att utveckla så där finns det också potential för framtiden.

Johan Olssons bild är att både den tidigare regeringen och den nuvarande har ett ansvar för att satsningen på branschskolor inte riktigt nådde upp till förhoppningarna.

– Den tidigare regeringen skulle ha ändrat i regelverket tidigare, vilket de inte gjorde, och den nuvarande regeringen skulle ha gett försöksverksamheten en fortsatt chans. Det finns inget politiskt parti som inte har ansvar i att det inte blev så bra som det skulle kunna bli.

Ny utredning

Men kanske kommer det en ny chans. I november 2024 lade regeringen fram utredningen Flera vägar till arbetslivet, där branschskolorna är en del. Svenskt Näringsliv, som redan under våren 2024 sammanställde en rapport med förbättringsförslag, väntar nu på att remissrundan ska komma i gång så att det blir möjligt att komma med inspel till regeringens fortsatta arbete.

– Jag konstaterar att utredningen presenterades för tre månader sen och att den fortfarande inte har skickats ut på remiss. Nu är det verkligen hög tid för regeringen att ta nästa steg så att vi kommer vidare med processen, säger Johan Olsson.

Varför är det viktigt att få branschskolorna på plats igen?

– Det korta svaret är att de leder till jobb. Särskilt nu när det är lågkonjunktur och tuffa tider så blir det ännu viktigare att personer har rätt utbildning när de kommer ut från utbildningssystemet och då är det här en viktig pusselbit. Det behövs såklart många fler saker men de här är inte oviktiga. För det är väldigt viktiga yrken som vi riskerar att inte utbilda till. Det är ett problem för de enskilda företagen men det blir också ett problem för Sverige som helhet.

Även Niels Paarup-Petersen hoppas att regeringens nya utredning ska leda till en återkomst för branschskolorna.

– Jag hoppas att de inser att de gjort fel, att de tar det vidare och att de ser till att det finns finansiering, säger han.

”Ingenting som välter statsbudgeten”

Han varnar för att fastna i långa utredningar och remissrundor och påpekar att just branschskolorna ju redan har utretts, och egentligen borde kunna öppna ganska omgående.

– Tid är också viktigt. Vi är i en omställning som är extremt stor. Vi har extrema kompetensbrister runt omkring i Sverige. Det finns ingen anledning i att det här ska vänta för det är inget nytt i det här överhuvudtaget. Det skulle vara finansieringen då, men som sagt, det är rätt lite pengar det handlar om. Ingenting som välter statsbudgeten direkt.

Centerpartiet var ju en del av regeringsunderlaget under den förra mandatperioden. Kunde ni ha gjort mer under er tid för att få systemet med branschskolor att fungera bättre?

– Säkert. Jag kan inte minnas att vi fick några tydliga inspel om att det här borde ni göra, men jag var ju inte huvudansvarig för utbildningspolitiken då heller. Men det är inte så att jag tror att ingenting hade kunnat göras bättre, det är väldigt få saker som inte hade det. Så jag är inte ute efter något käbbel, det är bara det att det var väldigt synd att de lades ner, säger Niels Paarup-Petersen.

Ansvarige ministern: ”För få sökande”

Johan Pehrson (L) har tackat nej till en intervju. I stället har vi fått en skriftlig kommentar.

”Försöket med branschskolor avslutades bland annat för att det helt enkelt var för få sökande. Samtidigt tar vi med oss lärdomar från försöket. Utredningen Fler vägar till arbetslivet har tittat på hur gymnasieskolan kan möta behovet inom just små yrkesområden, och regeringen bereder nu de förslagen. Vi fortsätter satsa på yrkesutbildningar som vi vet leder till jobb – med regional yrkesvux och en starkare yrkeshögskola”, skriver Johan Pehrson till redaktionen.