Snart ska regeringen presentera sin STEM-strategi för att höja kunskapsnivån inom matematik, naturvetenskap och teknik i det svenska utbildningssystemet. ”Vi ser det som avgörande för att upprätthålla den globala konkurrenskraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
STEM står för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (science, technology, engineering, mathematics) och Svenskt Näringsliv har länge efterlyst en ambitionshöjning och ett mer systematiskt grepp om de här skolämnena.
Orsaken är att de är avgörande för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och välstånd och såväl näringsliv som akademi har märkt av en klar kunskapsdegradering i dessa ämnen.
– Vi är fortfarande en stark kunskapsnation men vi utmanas och vi halkar efter. Vi ser det här som avgörande för att upprätthålla Sveriges globala konkurrenskraft, sa vd Jan-Olof Jacke på ett seminarium som på onsdagen gick av stapeln på Nobelmuseet.
På plats var också utbildningsminister Johan Pehrson som berättade att regeringen snart ska lägga fram strategin för hur STEM-ämnena ska lyftas upp och få en central roll i skolans alla årskurser.
Han kunde inte närmare gå in på innehållet, men konstaterade att strategin kommer att visa på en tydlig ambitionshöjning med syfte att få fler elever att välja studier kopplade till STEM.
Idag väljer många elever bort utbildningar med fokus på teknik och naturvetenskap, trots att de nästan alltid leder till jobb.
– Det handlar bland annat om att tidigt fånga intresset för de här viktiga ämnena och se till att det intresset växer genom årskurserna från förskolan till universitetet, sa Johan Pehrson.
Samma dag som seminariet ägde rum släpptes en i sammanhanget glad nyhet. Sverige tog ett rejält kliv uppåt i den globala kunskapsmätningen Timss som mäter grundskoleelevers kunskaper i matematik. Åttondeklassarna fick det bästa resultatet på 2000-talet och fjärdeklassarna fick sin högsta poäng hittills, visade mätningen.
Men det går att bli ännu bättre.
Svenskt Näringsliv har levererat ett antal inspel till regeringen i dess arbete med att ta fram strategin.
Jan-Olof Jacke underströk hur viktigt det är att sätta upp mätbara mål. I det sammanhanget nämnde han att Svenskt Näringsliv vill se en strategi med målsättningen att Sverige 2035 ska vara bäst i Europa i de välrenommerade kunskapsmätningarna PISA och Timss.
– Med tydligt uppsatta mål sätter vi större fokus på det arbete som måste göras för att uppnå dem. Att bli det bästa EU-landet kan låta tufft, men vi har 11 år på oss.
Ett viktigt verktyg i den målsättningen är att lyfta upp matematiken på alla nivåer i grundskolan.
– För mig är det litet utmanande och ett problem om vi ska vara ett ingenjörs- och innovationsland där vi samtidigt har svårt att räkna, sa Jan-Olof Jacke.
Han efterlyste också en hårdare styrning av utbildningsplatserna till gymnasieskolan och högskolan.
– Dimensioneringen kommer mycket uppifrån, men när det gäller efterfrågan, har vi ett enormt gemensamt arbete framför oss. Det ligger minst lika mycket på företagen som på det offentliga att skapa efterfrågan på utbildningsplatser relaterade till naturvetenskap, teknik och matematik, konstaterade Jan-Olof Jacke.
Svenskt Näringsliv vill se tydligare ekonomiska drivkrafter för universiteten och prioritera insatser till lärosäten som i sin tur prioriterar utbildning och forskning inom STEM.
Utbildningsministern höll med om att det krävs en ordentlig nivåförflyttning uppåt för att Sverige ska kunna bibehålla sitt välstånd i framtiden, och hans bild av läget i det svenska skol- och högskoleväsendet är att läget snabbt måste förbättras.
– Det kan beskrivas som en kunskapskollaps, eller en allvarlig kantring vad gäller kunskaperna och nivåerna i den svenska skolan som fortplantar sig upp till universiteten. Det riskerar att ge slagskeppet Sverige en rejäl slagsida, sa Johan Pehrson.
– Vi måste ha en skola som kommer tillbaka till grunderna. Vi vet ju att i förlängningen så är det forskarna, ingenjörerna och företagen som kommer fortsätta vara de som bär upp svensk industri och vårt välstånd, fortsatte han.
Utbildningsministern kunde inte avslöja så mycket av innehållet i strategin, men det han kunde berätta var att en höjning av de matematiska kunskaperna i skolan kommer få en central roll.
– Vi vet att det matematiska tänkandet är oacceptabelt lågt. Där har vi höga ambitioner.
Strategin kommer också innehålla en större satsning på så kallade industridoktorander.
– Här vill vi se fler forskare, studenter och doktorander med anställningar utanför lärosätena som kan bygga starkare broar och koppla ihop näringsliv och akademi samt samhället i stort. Det är centralt för att få en svensk forskning i världsklass.
Rekryterar utomlands
Från näringslivet kunde Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelbergs Materials, berätta att företaget har det svårt att rekrytera rätt kompetens på den svenska marknaden.
– Vi ser ofta kandidater som gått igenom olika steg i utbildningssystemet, beroende på vad vi rekryterar till, där man har grundläggande brister i matematiska färdigheter och även läs- och skrivkunnighet.
Därför vänder sig Heidelberg Materials i större utsträckning utomlands när de ska rekrytera.
– Särskilt när det gäller de kvalificerade rollerna blickar vi utomlands för att faktiskt få den kompetens vi behöver. Det skulle vi kanske ibland fortsatt behöva göra, men min önskedröm är att vi kan skapa de här förmågorna i Sverige.
Näringslivets skolforumGrundskolaGymnasieskolaHögskola och universitet