Fler än hälften av företagen har drabbats av brott det senaste året

Brottsligheten har kommit att bli ett allt större hot mot näringslivet i Sverige. Totalt uppgår kostnaderna till nästan 100 miljarder kronor enligt en ny rapport. Det handlar exempelvis om stölder och skadegörelse, ökade kostnader för säkerhet och intäktsbortfall i samband med att företag drabbas. 

Fler än hälften av företagen drabbas av brott

Under det senaste året uppger 50 procent av företagen i Halland att de utsatts för brott, varav många upprepade gånger. Av dessa uppger dessutom 6 av 10 företag att de inte anmäler alla brott, man menar att det inte är mödan värt. Branscherna där flest företag drabbas av brott är bygg, handel och transport.

Konsekvenserna av brottsligheten är att företag, till följd av oro eller utsatthet för brott, fått avstå investeringar, får svårare att rekrytera medarbetare och i värsta fall får lägga ned hela eller delar av verksamheten.

De vanligaste brotten

Den vanligaste typen av brottslighet som drabbar svenska företag är de så kallade mängdbrotten, som stölder, inbrott och skadegörelse. De står också för de största kostnaderna. Undersökningen visar också att hela 52 procent av de brottsutsatta företagen är missnöjda med polisens förmåga att utreda och klara upp de brott de utsatts för, vilket är en ökning jämfört med tidigare undersökningar.

- Dessa brott kan tyckas vara mindre allvarliga än annan brottslighet, men när företagare vittnar om att polisen inte tar mängdbrotten på allvar, och att anmälningar om brott läggs ned utan att utredas, är det en tydlig signal om att saker behöver förändras, menar Kristian Ryberg regionchef Svenskt Näringsliv.

Fler åtgärder behövs

Kristian Ryberg menar att många insatser görs runt om i Halland. Till exempel genomför Varberg gårdsvandringar och Falkenberg har stärkt upp personellt och satsar verkligen på att involvera näringslivet mer i det brottsförebyggande arbetet. Kungsbacka kommun och polisen lovade i sitt senaste medborgarlöfte att utveckla samverkan med det lokala näringslivets aktörer. Alla är goda insatser, men det är uppenbart att mer måste ske. 

- Polisen behöver också ta i de svårare bitarna. Anmälningsförfarandet måste bli enklare, polisnärvaron måste stärkas ytterligare och agerandet på mängdbrotten måste öka. Det måste alltid kännas mödan värt att anmäla när man blivit utsatt för brott, säger Kristian Ryberg. 

Svenskt Näringslivs förslag på åtgärder

Regeringen och riksdagens ansvar:

• Satsa på fler poliser för att möjliggöra stärkt lokal polisnärvaro och bättre brottsuppklaring.
  Förbättra förutsättningarna för polisen, kommuner och näringslivet att dela information för brottsprevention.
• Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att kartlägga och utreda omfattningen samt konsekvenserna av brott mot företag.
• Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att genomföra en trygghetsundersökning bland företagare (FTU).
• Skärp straffen när någon vid ett och samma tillfälle döms för flera brott, för att komma åt mängdbrotten och stärka förtroendet för rättsväsendet.
• Skärp straffen för bedrägeribrott som begås av personer med koppling till kriminella nätverk, likt man redan har gjort för till exempel olaga hot, rån och utpressning.
• Begränsa möjligheten att endast utreda vissa brott under en förundersökning, så att fler brott utreds och fler gärningspersoner därmed ställs till svar för sina brott och kan utkrävas på skadestånd.
• Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att revidera och komplettera brottsstatistiken med brottskoder som visar brott mot företagare och näringsliv.

Polismyndighetens ansvar:

• Rekrytera specialkompetens och använd ny digital teknik, exempelvis AI och automatiserade analyser, för att skapa bättre förutsättningar för ett mer effektivt utredningsarbete och snabbare lagföring.
• Utred fler brott så att den misstänkte ställs till ansvar och möjligheten att utkräva skadestånd ökar.
• Utveckla samverkan med näringslivet för att ge ökad trygghet bland företagare.
  Inkludera insatser och aktiviteter riktade mot näringslivet i medborgarlöftena för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
• Stärk polisnärvaron lokalt för att förebygga brott och öka tryggheten.
  Etablera och stärk samverkan mellan Nationella cybersäkerhetscentret (NCS) och näringslivet. NCS ska bland annat samla och utföra informationsinsatser till näringslivet samt regelbundet delge näringslivet skriftliga lägesbilder avseende cyberhot och IT-incidenter.
• Tillsätt en ansvarsfunktion inom polisen på nationell och regional nivå, med fokus på brott mot företag.
• Underlätta för företag att komma i kontakt med polisen och anmäla brott digitalt via en särskild sida för företag på polisens hemsida, så som det fungerar i till exempel Danmark. Ge möjlighet att bifoga bilder och videomaterial.

Kommunernas ansvar:

• Genomför undersökningar om de lokala företagens utsatthet för brott och deras upplevda otrygghet. Involvera företagarna i framtagandet av åtgärdsplan och i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
• Inrätta ett brottsförebyggande råd lokalt och bjud in näringslivet att delta.
  Ingå skriftliga överenskommelser med näringslivet om samverkan för att öka tryggheten i kommunen.
• Inkludera åtgärder mot brottslighet och otrygghet i kommunens näringslivsstrategi och handlingsplaner.