Hyvla trösklarna för kämpande företag

Det är Näringslivets Regelnämnd, NNR, som i en ny rapport konstruerat ett företagsexempel – en restaurang som omsätter alkohol för 1 775 000 kr per år – och därefter låtit kommunerna svara på en fiktiv ansökan. På så vis har NNR kunnat ta fram likvärdiga siffror för Sveriges och i detta fall länets kommuner.

Vad är då grejen? Att olika kommuner har olika handläggningstider och avgifter är väl inget nytt? Nej, det stämmer att det inte är något nytt, men det är likväl ett problem. Två restauranger som ligger på varsin sida kommungränsen ska inte behöva mötas av avsevärda skillnader vad gäller avgift eller väntetid för samma tjänst. Särskilt inte när det i detta fall är samma exempelrestaurang som har jämförts i alla kommuner.

När det handlar om hur det offentliga fungerar har företag helt enkelt fått finna sig i att kostnader och väntetider skiljer sig åt mellan kommunerna. Det är dock få som skulle finna sig i att kastrullerna kostar dubbelt så mycket för en restaurang i kommun A än i kommun B, eller att det i kommun C tar dubbelt så lång tid att få kastrullerna levererade.

Det är svårt att begripa varför ett serveringstillstånd kostar 14 900 kr i Östersunds kommun och 6 000 kr i Bräcke kommun. Rimligen borde det vara tvärtom med tanke på de stordriftsfördelar Östersunds kommunhus torde ha. Det är också obegripligt varför det tar hela åtta veckor att få ett tillstånd i Ragunda kommun när det går på tre veckor i Bergs kommun. Om skillnaderna ska vara så stora måste kommunerna kunna motivera detta för företagen. Det bör inte vara ansökningsavgifter som avgör vilken kommun ett företag väljer att bedriva verksamheten i.

De jämtländska kommunerna har gjort mycket bra tillfälliga åtgärder för att underlätta för företagen under coronakrisen, men mer långsiktiga reformer måste göras. Detta är en sådan sak. I denna svåra tid som jämtländska företag befinner sig i, inte minst restauranger, måste sådana grundläggande faktorer som tillstånd fungera så smidigt som möjligt. Denna tid är för kritisk för att ett alkoholtillstånd ska få vara det som lägger krokben för krögaren.

NNR rekommenderar att kommunerna tar maximalt tre veckor på sig för att fatta beslut om ett serveringstillstånd, detta för att verksamheten ska kunna komma igång inom rimlig tid. Det kan se ut som en lång resa för vissa jämtländska kommuner att nå dit, men såväl Härjedalen som Berg klarar av att utfärda ett tillstånd på tre veckor, så det finns ingenting som säger att det skulle vara omöjligt för Ragunda eller Bräcke. En effektiv åtgärd som bör införas är en servicegaranti, som innebär att kommunen åtar sig att fatta beslut om ett serveringstillstånd inom en viss given tid – varför inte tre veckor? – annars minskas eller efterskänks ansökningsavgiften. Det skapar ett incitament för kommunerna att arbeta snabbare.

Om företagen ska kunna återstarta Sverige krävs det att deras förutsättningar är så bra som möjligt. Då har Jämtlands kommuner inte råd med för långa handläggningstider eller omotiverat höga kostnader för företagen.