När Svenskt Näringsliv samlar till infrastrukturmöte är intresset stort men framtidstron liten. För att sätta frågan i sitt sammanhang summeras nuläget och det är idel negativa fakta som framkommer. Men som Johan Rehde, vd för Lundstams avslutar mötet, ”Man måste ha hoppet uppe, det här är viktiga frågor”.
Företagaren Mattias Wikner från Wikners i Persåsen ger sin bild av infrastrukturfrågan. Ombyggnationen av 321:an för några år sedan var önskad och välkommen av honom och hans företagarkollegor i Oviken, men tyvärr blev processen inte vad Mattias hade önskat.
– Det pågick under 2,5 år och man byggde på hela sträckan hela tiden. Vi levde med en byggarbetsplats i över två år och hade två somrar när knappt några gäster hittade till oss, vilket gjorde det omöjligt att bedriva turistverksamhet. Dessutom blev vägen inte bredare utan snarare farligare med samma smala bredd men brantare diken.
Mattias är kritisk mot hur man projekterar och hanterar de ombyggnationer som görs, inte bara 321:an, men han är också oroad för framtiden i Jämtlands län.
– Vi har bara fyra riksdagsledamöter från länet, varav en är på distans, så vi är ganska maktlösa. Hur ska vi kunna påverka för att få mer pengar tilldelade hit?
Nils Paul, expert på infrastrukturfrågor vid Svenskt Näringsliv mötte under dagen politiker, företagare och tjänstepersoner från Jämtland. Han berättar att enligt Svenskt Näringslivs mätningar anser företag i Jämtlands län att infrastrukturen är ett betydande tillväxthinder. Och i jämförelse med övriga landet är Jämtland bland mest kritiska, bara företagen i Västerbotten och Kalmar län tycker läget är värre.
– Det kanske inte handlar om att bygga så mycket nytt, men framför allt måste vi lösa underhållsskulden. Den ligger idag på 127 miljarder för Sveriges vägar och järnvägar enligt Trafikverket. En summa som det inte finns finansiering för idag, enligt Nils Paul.
Fördelningsmodellen påverkar finansiering
Berit Eriksson som är infrastrukturhandläggare på Regionen berättar att fördelningsmodellen för landet är baserad på antal invånare vilket gör att Jämtland har näst minst fördelning av pengar i hela Sverige.
– Att man hos oss inte tar hänsyn till den otroligt stora besöksnäringen är oförståeligt säger Magnus Draheim Kling, Visita Norrland.
Att infrastruktursatsningarna är en rättvisefråga är både politiker och företagare överens om. Dan Gaversjö från privata vårdcentralen Fjällvivan menar att infrastruktursatsningar i Jämtland aldrig kommer att komma någonstans om man utgår från befolkningsunderlaget och Karin Johansson från Centerpartiet håller med.
De krav Svenskt Näringsliv ställer inför höstens politiska infrastrukturproposition är att åtgärda underhållsskulden, hitta alternativ finansiering och förändra dagens planeringsmodell. Samtidigt bekräftar Nils Paul att det är lättare sagt än gjort.
– Regeringen sitter i en rävsax. Det behövs pengar till försvaret, välfärden och skolan, allt önskar man prioritera. De pengar som finns avsatta för infrastruktur räcker inte både till stora investeringar och underhållsskulden. Även om man höjer ramarna så krävs så stora höjningar att det nästintill är omöjligt att få igenom det. Därför behöver man även titta på alternativ finansiering och ökad effektivitet när vi bygger och underhåller infrastruktur.
Det var Berit Eriksson och Jennie Söderberg från Region Jämtland Härjedalen som fick avrunda mötet och berättade då om hur processerna fungerar, varifrån pengarna kommer och vad de räcker till. Och speciellt upplyftande var det inte när deltagarna fick höra av medlen för Jämtland räcker till att om-asfaltera 10 mil väg per år och bygga tre kilometer ny cykelväg.
– Den nationella infrastrukturplanen är det Trafikverket som föreslår åtgärder inom. Regeringen beslutar men de kan ta bort eller lägga till saker. Det är alltså viktigt att vi påverkar politikerna ända fram tills regeringen tagit sitt beslut. Och det är hösten 2024 som regeringen tänkt lämna sin infrastrukturproposition till riksdagen, berättar Berit Eriksson.
Vi kan alltså bara se det på ett sätt, att vi tillsammans måste fortsätta påverka våra politiker, för ökad finansiering till vårt län men kanske framförallt för att se över fördelningsmodellen och tänka på ett annat sätt. Enligt politikerna är företagarnas röst värda mycket.
– Jag upplever att man i Stockholm lyssnar mer på er företagare än oss lokala politiker säger Karin Johansson, Centerpartiet.
Infrastruktur