Privata vårdgivare riktar kritik mot regionen 

År 2021 drog HC Fjällvivan igång sin verksamhet på Frösön i Östersund. Och de inskrivna patienterna har ökat i snabb takt.

– Vi startade verksamheten eftersom det var tydligt att det fanns ett utbrett missnöje med de offentligt ägda vårdcentralerna, inte minst vad gällde tillgängligheten i form av långa kötider. Den bilden har bekräftats av det stora intresset för vår vårdcentral. I grund och botten handlar det här om att patienterna ska kunna välja en hälsocentral de känner förtroende för, säger Dan Gaversjö, vd på HC Fjällvivan.

Han berättar också att flera av länets privata hälsocentraler har etablerats på orter där regionen har stängt sina verksamheter.

– Regionen har lagt ner sina hälsocentraler i Hede, Hoting och i Änge. Där har privata aktörer etablerat sig och därmed tagit ett ansvar att bibehålla servicen på orten så att lokalborna fortsatt har rätt till en nära vård.

”Våra patienter förfördelas av regionen”

En grundprincip i vårdvalssystemet är att den ekonomiska ersättningen följer medborgaren och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Dan Gaversjö berättar att regionen sedan några år tillbaka infört en underskottskompensation med syfte att täcka upp underskott i regionens hälsocentraler.

– Att täcka upp underskott i den egna verksamheten är inget ovanligt. Men eftersom ersättningen ska följa vårdtagaren ska vi kompenseras i samma utsträckning. Så är dock inte fallet, utan vi privata aktörer får en reducerad ersättning som betalas ut först 8-9 månader senare. Vi menar att denna ordning är felaktig. Dels förfördelas våra patienter som får mindre pengar per patient för att de har valt en privat vårdgivare, dels blir det svårt för våra företag att planera verksamheten och bedriva den vård som våra patienter förväntar sig.

De privata vårdgivarna har i en gemensam skrivelse till regionstyrelsen i Region Jämtland-Härjedalen kritiserat denna ordning och föreslagit ett annat system.

– I grund och botten är detta en rättvisefrågorna och regionens skattebetalare ska behandlas på samma sätt oavsett vilken vårdgivare de väljer. Vi tycker därför att systemet med underskottskompensation ska ersättas av en höjning av den fasta ersättning som utbetalas per listad patient. Denna ersättning bör baseras på den slutliga budgeten som regionenens egna hälsocentraler tilldelas. En sådan ordning skulle bidra till en långsiktighet och göra systemet mer rättvist för alla parter.  

En fråga om regionens attraktionskraft

Dan Gaversjö menar att den orättvisa fördelningen av medel rimmar illa med regionens ambitioner att locka till sig nya invånare och företag.

– Regionen borde fråga sig vilka signaler det sänder när de som väljer en privat vårdgivare missgynnas på det här sättet. Risken är att sådana här signaler stöter bort personer som annars skulle vara intresserade att etablera sig i vårt fina Jämtland, avslutar Dan Gaversjö.