Nekat tillstånd stoppar hållbar utveckling

– Vi skulle önska att vi såg mer ambitioner från myndigheterna. Kortsiktigt miljöskydd måste vägas mot hållbar tillväxt och industrins utveckling. Det är bara så vi kan skapa en hållbar framtid tillsammans, säger Jonas Johansson på AB Nybrogrus. 

Ett konkret exempel på detta är när AB Nybrogrus ansökt om tillstånd att öppna en ny täkt med material av bra kvalitet som skulle kunna minska användandet av det ändliga naturgruset i betongtillverkning. Ambitionen var att i en region öppna upp en bergtäkt som ersättning för flera mindre täkter, bland annat naturgrustäkter. En bergtäkt med bra råmaterialkvalitet för att ge förutsättningar till att kunna producera ett brett spektrum av produkter, bland annat även fingrus till betong och därigenom kunna sluta använda naturgrus till detta ändamål. Tillståndet nekades efter år av prövning och det miljöpositiva initiativet stoppades i ett mycket sent skede av processen och i ett mycket otydligt beslut från Mark- och Miljödomstolen. Som Bolaget tolkar det så var avslaget främst en följd av dagens strandskyddsregler men beslutet är svårtolkat.

Jonas Johansson, vd på AB Nybrogrus, anser att Miljöbalken borde ses över. Idag är det för lite fokus på lagstiftningens helhet och andemening, dvs. en hållbar utveckling. Myndighetsutövarna fokuserar i för stor utsträckning på detaljer som leder till att den stora bilden och långsiktiga nyttan går förlorad.

Svenskt Näringslivs expert Nicklas Skår instämmer i uttalandet. – Idag är lagstiftningen utformad för att i första hand se till bevarande av befintlig lokal miljö. Det leder till att stora och viktiga värden, exempelvis fossilfri elproduktion, kan få stå tillbaka för mindre skyddsvärda frågor.

– Vi har jobbat i den här branschen i många år. Det går inte en dag utan att jag arbetar med prövningsfrågor. Det är tydligt att tillståndsärendena ökar i antal och att mera omfattande och detaljstyrda krav har starkt accelererat under de senaste åren. Bara i år har vi fem till sex pågående ärenden som tar mycket av vår tid i anspråk. Det är ju inte ovanligt att prövningen i ett ärende tar 18-24 månader. Den långa tiden och kostnaderna det medför gör det svårt för företaget att växa och ta det långsiktiga ansvar för miljö och klimat som vi så gärna vill vara med och ta, säger Jonas Johansson.

– I princip kan man säga att det tar lika lång tid att göra mindre ändringar som att starta nya fabriker. Eftersom det inte finns några möjligheter att lägga mer eller mindre tid på olika frågor i miljöprövningen tenderar enklare ärenden att ta lika lång tid som större mer komplexa ärenden. Mer erfarna handläggare gör ofta en avvägning i praktiken av vilka frågor man ska fokusera på men enligt lagstiftningen är allt lika viktigt. Det leder dessvärre till att man inte sällan i enklare ärenden lägger proportionellt mer tid på frågor som i större ärenden avhandlas snabbare, säger Nicklas Skår.

AB Nybrogrus ser stora skillnader mellan tillståndsprövningens olika aktörer. Länsstyrelserna tenderar att vara de som tar längst tid och visar störst rädsla av att göra fel. Miljödomstolen har en mer stringent hållning även om det också tar tid. Ett utvecklingsområde Jonas Johansson ser är att låta tillsynsmyndigheten, vilken vanligen är kommunen, tillåta mindre ändringar av givna tillstånd. Då skulle handläggningstiden kortas och närheten till verksamheten skulle öka förståelsen för vilka konsekvenser som besluten får för företagen.