Näringslivet: Så sänker vi hindren för den cirkulära ekonomin

Om Sverige ska bli bättre på att återvinna mer råmaterial och ställa om till en cirkulär ekonomi behöver vi i alla fall inte oroa oss för att näringslivet saknar idéer och initiativ.

Svenska plastfilmsbolaget Trioworld har investerat i återvinningscentraler runtom i världen för att varje år kunna återvinna tiotusentals ton av externt avfall. Gruv- och smältverksbolaget Boliden Smelters har under flera år byggt upp en av Europas största återvinning för blybatterier och elektronikmaterial. Byggbolaget Skanska har satsat på ett asfaltsverk som ska binda mer koldioxid än den släpper ut medan biltillverkaren Volvo Cars hela tiden höjer tröskeln för hur mycket återvunnen plast som ska finnas i deras bilmodeller.

Därtill driver EU ett pärlband av initiativ (som förpackningsförordningen, direktivet om gröna påståenden, och avfallsdirektivet) som syftar till att underlätta för marknadsmässiga och konkurrenskraftiga cirkulära affärsmodeller.

Men det som saknas idag är en nationell styrning som jämnar ut spelplanen för svenskt näringsliv och bidrar till att göra cirkulära affärsmodeller mer lönsamma. Det framgår av Svenskt Näringsliv nya rapport ”Hur kan Sverige bli mer cirkulärt?”

– De tre viktigaste punkterna är att stärka äganderätten för avfall, att avskaffa elektronikskatten och att stärka kompetensen hos tillsynsmyndigheterna, säger Marcus Wangel, policyexpert miljöpolitik Svenskt Näringsliv och författare till rapporten.

Konkreta åtgärder

Därutöver innehåller rapporten en uttömmande lista på åtgärder till regeringen. Allt från effektiva tillståndsprocesser, styrmedel och incitament till kompetens och forskning. Den innehåller till och med en to-do lista som konkret visar på vilket sätt regeringen kan adressera de här områdena under den resterande mandatperioden.

– Det är cirka två och ett halvt år kvar, så jag skulle vara nöjd om drygt hälften av förslagen genomfördes och väldigt lycklig om det blir fler, säger han.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) välkomnar också rapporten som lyfter en fråga som inte får den uppmärksamhet den förtjänar. Hon försäkrar också att cirkulär ekonomi ligger högt på hennes priolista.

– Jag tror att vi alla har en viktig uppgift i att bidra till att fler får förståelse för vad en cirkulär ekonomi betyder i praktiken. Det finns en inkorrekt bild av vad det innebär för individen och för alla de människor som lever och konsumerar i vårt samhälle. Det finns allra främst ett väldigt stort engagemang från näringslivet och industrierna i att bygga hållbara, cirkulära värdekedjor och produktionskedjor. Där finns ett gap som jag hoppas att vi alla kan bidra till att överbrygga, säger hon.

Representanter från tidigare nämnda företag håller också med om att okunskap skapar många hinder för den cirkulära omställningen.

– Den enskilt viktigaste frågan är att skapa en efterfrågan. Vi är ju beroende av att kunden vill köpa det vi kan erbjuda, säger Lena Lundberg, ansvarig för samhällskontakter och lagstiftningsfrågor på Trioworld.

Snedvridna skatter försvårar

Spårbarhet är också en viktig fråga. Det möjliggör inte bara en medveten konsumtion utan skapar också en rättvis ansvarsfördelning i produktionskedjan, menar Linn Norrbäck, hållbarhetschef på Boliden Smelters. Med ett konkret exempel belyser hon hur snedvridna incitament straffar bolaget när de återvinner datorer och kretskort som innehåller höga mängder miljöfarliga plaster.

– De här plasterna de orsakar så pass höga koldioxidutsläpp att de inte är förenliga med våra väldigt ambitiösa klimatmål. Vi kan bara göra det bästa möjliga i situationen. Vi använder oss av den extra energin från plasterna till att skeppa ut det till fjärrvärmenätet. Ändå måste vi betala koldioxidskatt för något som ett annat företag har tillverkat. Vi måste se ändringar i producentansvaret så att varje tillverkare tar sitt ansvar för vad som sätts på marknaden, säger hon.

Lena Hök, ansvarig för Skanska-koncernens innovations- och hållbarhetsarbete, efterfrågar också modernare lagstiftning som premierar cirkulära affärsmodeller. En viktig fråga för byggbolaget är möjligheten att återvinna enorma materialflöden som tillförs vid utbyggnaden av tunnelbanor och nya byggnadsprojekt.

– Om vi hade möjlighet att lagra de här enorma massorna och återanvända dem på samma plats i framtiden skulle det minska på tusentals lastbilstransporter. Men den här typen av gröna och innovativa lösningar kräver ändringar i dagens tillståndsprocesser, säger hon.

Naturaspekt också viktig

Utöver att skapa en rättvis och marknadsmässig spelplan finns det en minst lika viktig aspekt för att bygga ett cirkulärt samhälle, tillägger Elin Larsson, WWF.

– Ett perspektiv som jag vill lyfta in i denna diskussion att bara för att det är cirkulärt betyder inte att det är hållbart i sig. Idag förbrukar vi resurser som om vi hade fyra planeter. Det är viktigt att vi håller isär den tekniska cykeln från den biologiska cykeln. Näringsämnena som finns i den biologiska cykeln måste få vara kvar för att säkerställa att vi faktiskt får ett ekosystem som fungerar och som i slutändan kan ge oss de resurser vi behöver, alltifrån ren luft till rent vatten, säger hon.

Hon får medhåll från Cecilia Tall, programchef för RE:Source, ett strategiskt innovationsprogram som fokuserar på att utveckla cirkulära, resurseffektiva materialflöden.

– Det är jätteviktigt att vi börja titta på olika sätt att mäta våra framsteg. Vi pratar ofta om koldioxidavtryck och att vi ska till nettonoll, men det hjälper inte om vi har ett så stort resursupptag som vi har idag. Är det till exempel rimligt alla familjer ska äga en bil i framtiden? Jag tycker att vi borde utmana oss med frågor om framtidens behov och skapa incitament som rör sig i riktningen för hur vi nyttjar våra resurser, säger hon.

I slutändan är långsiktighet nyckeln till att driva den cirkulära ekonomin i rätt riktning, avslutar Romina Pourmokhtari.

– Jag brukar säga att vi inte kan HLR:a (hjärt-lungräddning reds. anm.) oss igenom klimat- och hållbarhetsperspektiven utan vi måste se till att alla företag står på egna ben och håller i längden. Vi kan inte bygga ett cirkulärt system byggt på att staten tar alla koldioxidskatter och lägger det på stödsystem så att man ska köpa återvunna produkter. Vi behöver driva fram den cirkulära ekonomin på ett genuint sätt och då behöver även naturaspekten räknas in.