Den ekonomiska utvecklingen går trögt i hela i landet. I Kronoberg är antalet anställda nu långt under historiskt snitt och investeringsviljan är fortsatt låg. Det visar statistik i Svenskt Näringslivs nya företagarpanel.
Snålblåsten fortsätter i svensk ekonomi. Det märks inte minst på arbetsmarknaden i Kronoberg. I Svenskt Näringslivs företagarpanel för tredje kvartalet är antalet anställda i Kronoberg nu lägre än riksgenomsnittet jämfört med för ett år sen och ligger nu långt under historiskt snitt.
Även i fråga om företagens investeringar är siffrorna klart sämre i Kronoberg än i landet som helhet och ligger också långt under det så kallade normalläget. En viss ljusglimt finns i företagens försäljningsvolym, som går något mer i rätt riktning just nu, men även detta mattas av i företagens egna prognoser om kommande år.
– Lågkonjunkturen ser ut att slå ännu hårdare mot ekonomin än tidigare förväntat och Kronobergs siffror gällande företagens framtidsutsikter är oroväckande. Såväl arbetsmarknad som företag skulle verkligen behöva draghjälp av en konjunkturuppgång nu, säger Ulrica Bennesved, regionchef på Svenskt Näringsliv i Kronoberg.
Riksbankens tidigare räntehöjningar har bromsat svensk ekonomi, som lyckligtvis ändå haft styrfart genom att svag kronkurs hållit exporten i gång. Framöver väntas inflationen bli låg, varpå styrräntan kan sänkas till 2 procent nästa år. Men det tar tid för räntesänkningar att få genomslag i ekonomin, så den verkliga återhämtningen lär dröja. I fjol föll tillväxten och i år väntas den hamna på 0,9 procent. Det innebär att Sverige – trots förväntad tillväxt på 2,3 procent nästa år – befinner sig i lågkonjunktur under hela prognosperioden.
– Det är tydligt att företagen möter en svag konjunktur som återhämtar sig långsamt. Med tanke på hur statistiken för tredje kvartalet ser ut är det fortsatt stor risk för varsel och uppsägningar framöver, säger Ulrica Bennesved.
Trots utsikter om lägre räntor och inflation finns också risk för ekonomiska bakslag. Det geopolitiska läget bidrar till fortsatt osäkerhet. Dessutom drogs Sverige med svag tillväxt och strukturell arbetslöshet redan innan konjunkturen vände ned.
– Svensk ekonomi har halkat efter utvecklingen i andra länder under en längre tid sett till både tillväxt och produktivitet. Att få bukt med problem av det slaget är inte gjort i en handvändning. Regeringen kom med lovande ekonomiska reformer i höstbudgeten. De behöver följas upp med fler liknande åtgärder, säger Ulrica Bennesved.