Riksdagskandidater om näringslivets viktigaste frågor

Kommer du att verka för att lyfta näringslivets villkor på den politiska agendan? Hur i så fall? 

– Steg 1 för att lyfta Sveriges näringsliv är att väcka förståelse för var ifrån grunden till välfärdens finansiering kommer. Då behövs fler med näringslivserfarenhet i riksdagen! Det är ju välkänt att den största delen av ledamöterna är från den offentliga sektorn eller så har de enkom sysslat med bara politik innan. Förkastligt! 

Steg 2 är att förklara att det är en rad områden som måste fungera för att vi ska få ett näringsliv som klarar konkurrensen från omvärlden, energitillgång, bränslekostnader, kommunikationer, infrastruktur, kompetensförsörjning/utbildning med mera. 

Jag sitter i partistyrelsen för mitt parti och har därigenom medverkat till ett nytt näringslivspolitiskt program som snart kommer att presenteras. Jag för fram den här frågan vid varje tillfälle som jag har möjlighet eftersom jag vet att den är oumbärlig för att föra landet framåt. 

Energiförsörjningen och rusande priser på bränsle hotar jobben och tillväxten. Hur vill du underlätta för företagen och lösa problemen på lång och kort sikt? 

– Kortsiktigt vill vi lindra de höga kostnaderna genom att nolla momsen vintermånaderna när priserna är som högst samt använda energiskatterna som en stötdämpare när priserna skenar. Jag kommer att verka för omedelbar översyn om nedlagd kärnkraft går att återstarta men också föreslå ny kärnkraft. Vi är positiv till utökad vindkraft men det är basenergin som måste prioriteras. Kraftvärmeel är också något som kan utvecklas samt solenergi. 

Många företag saknar idag arbetskraft med rätt utbildning. Vilka åtgärder ser du måste till för att lösa problemet? 

– Först och främst måste skillnaden mellan att arbeta och att leva på bidrag öka så att incitament ges till att vilja utbilda sig eller om möjligt arbeta direkt. Skolan måste informera studenter om vilka områden som har en positiv framtid och där jobba skapas. Prioritera yrkesutbildningar och gör det lättare för skolor/friskolor att starta nya utbildningar. Incitament för skolorna att utbilda och marknadsföra utbildningar till bristyrken kunde vara att öka elevpengen inom dessa områden. Den kostnaden tar man ju snabbt in om fler sätts i arbete. 

Utbildningssektorn bör ha ett närmare samarbete med näringslivet för att ha förståelse för var kompetensbrister finns. Vi har en rad åtgärder för att få äldre att stanna kvar i yrkeslivet längre. Sänkt skatt för både företag och den som stannar kvar i yrkeslivet men även sänkta och ibland helt borttagna arbetsgivaravgifter. 

Brottslighet och otrygghet kostar företagen miljardbelopp årligen och leder även till mänsklig lidande på det individuella planet. Vilka åtgärder ser du som viktigast för att skapa ett tryggt samhälle även för näringslivet? 

– Vi har en mycket omfattande reformagenda för brottslighet generellt med strängare straff, borttagna straffrabatter, anonyma vittnen, visitationszoner med mera. Speciellt för företagsstölder så vill vi utöka möjligheter till kameraövervakning, ge tullen utökade möjligheter till att förhindra utförsel av stöldgods samt genomföra omvänd bevisbörda, det vill säga om man innehar något som misstänks vara väldigt dyrbart så ska man påvisa hur man finansierat detta.