Företagen i Kronoberg är mer utsatta för brott än näringslivet i landet som helhet. Dessa brott borde utredas i långt högre grad än idag, skriver Ulrica Bennesved, regionchef på Svenskt Näringsliv.
Brottslighet och otrygghet slår mot näringslivet i hela landet, men i Kronoberg har företagen särskilt stora problem. Det visar en ny sammanställning av siffror från Svenskt Näringsliv. I sju av länets åtta kommuner är företagen mer negativt påverkade av brott än näringslivet i landet som helhet. Undantaget är Tingsryd som ligger precis på rikssnittet. Över 40 procent av företagen i Kronoberg uppger att de har utsatts för brott under det senaste året.
Bakom dessa siffror döljer sig så mycket mer än enskilda brott: svårhanterbara kostnader, välskötta verksamheter som slås i spillror, anställda som känner oro över att gå till jobbet…
Brottslighet och otrygghet slår mot näringslivet i hela landet, men i Kronoberg har företagen särskilt stora problem.
I förlängningen drabbas även länets tillväxt och attraktivitet. Hela 21 procent av företagen i Kronoberg har avstått från investeringar på grund av brottsligheten.
Totalt uppger drygt en tredjedel av företagen i landet att de utsatts för brott under det senaste året. Många av dem har dessutom drabbats vid flera tillfällen. Ofta avstår företagarna dock från att göra någon polisanmälan. 46 procent av företagen uppger att de inte har anmält något av brotten de utsatts för. Två tredjedelar uppger att de avstått eftersom anmälan sällan leder till någon åtgärd. Många uppger också att brottet inte var tillräckligt allvarligt för en anmälan, vilket tyder på utbredd uppgivenhet.
När rättsväsendet inte hjälper tvingas företagare i stället vända sig till alltifrån säkerhetskonsulter och vaktbolag till psykologer som stöder utsatta anställda. I de enskilda fallen är det förstås på sin plats, men vad händer med synen på samhällskontraktet i ett samhälle där företag inte litar på att brottslighet utreds, utan anlitar privata aktörer för att fredas från brott? I längden är det en utveckling som äventyrar förtroendet för hela rättsstaten.
Brottsligheten kostar näringslivet åtskilliga miljarder kronor per år. Naturligt nog hör åtgärder för att minska brott och otrygghet därför också till företagens högst prioriterade önskemål till kommunerna i arbetet med att förbättra företagsklimatet lokalt. Ett annat starkt önskemål från landets företag är att mängdbrotten ska prioriteras högre av polisen.
Givetvis krävs stora resurser för att bekämpa grov kriminalitet, men även brott med lägre straffvärden kan leda till höga kostnader, personliga trauman och kännbara avbrott i företagsverksamheter. Därför borde rättsväsendet också kartlägga och utreda mängdbrotten i långt högre grad än idag.
Ulrica Bennesved
regionchef på Svenskt Näringsliv i Kronoberg