Det finns många svar på den frågan och det finns mycket som kan göras både lokalt, nationellt och på EU-nivå för att förbättra företagens förutsättningar att växa och bli framgångsrika, säger Ulrica Bennesved.
Om du följer oss så vet du att senaste veckan har handlat till mångt och mycket om vår ranking av kommuner gällande just företagsklimat. Några kommuner har blivit glada, andra har fått lite att fundera på. Extra roligt är det att följa de kommuner som kämpat sig stadigt uppåt; att se ens ansträngningar betala sig är en härlig känsla. Och för de som upplever det motsatta är det bara att granska vad det är som gör att företagarna är mindre nöjda och se hur det kan åtgärdas. Att kavla upp ärmarna och hugga i, helt enkelt. Vilket för övrigt är vardagen för en entreprenör.
Regeringen lade nyligen fram sin budget och i den fanns flera bra tillväxthöjande reformer för att få fart på tillväxten, stärka Sveriges konkurrenskraft och få fler i arbete. Under lång tid har Sverige halkat efter i välståndsligan och det tar en stund att kravla sig upp till toppen igen, så detta är ett steg i rätt riktning. Det är helt avgörande att regeringen nu arbetar vidare i denna riktning, och där är sänkningen av marginalskatterna en viktig del. Det ska löna sig att jobba hårt, att utbilda sig och att sträva uppåt, framåt. Att skatter på arbete sänks rent generellt är bra för både samhällsekonomin och arbetsmoralen. Mer av sådant behövs, liksom sänkta skatter och minskad regelbörda för våra företag.
Något vi på Svenskt Näringsliv har i vårt DNA är att vi agerar ”pro market” och inte ”pro business”. Det betyder att vi inte vill ha olika särregleringar som enbart gynnar vissa typer av företag, utan att vi vill driva på för att få till stånd en sund marknadsekonomi som förbättrar villkoren för alla företag, till och med de som ännu inte finns. Det är något jag är stolt över och det är också något som gör oss ganska unika om man jämför med andra näringslivsorganisationer i Europa.
Detta märks också i våra ställningstaganden i olika frågor. Vi är inga vänner av statligt eller EU-stöd till vissa specifika företag eller branscher, utan vi vill hellre se regelförenklingar och lägre skatter, avskaffande av tullar osv som gynnar precis alla. Sunda marknader ger sunda företag som ger ett ökat välstånd. Att repetera om och om igen.
Men ibland behöver staten vara med och ta ett ansvar. I sådana frågor ingår förstås elförsörjningen och infrastrukturen. I går presenterade regeringen infrastrukturpropositionen och vi välkomnar att den innehåller såväl nyinvesteringar i transportsystemet som konkreta planer på att beta av den stora underhållsskulden. Våra kommunikationer är mycket viktigare för vår konkurrenskraft än vad många kan ana. Det finns exempel på när icke fungerande kommunikationer har varit spiken i kistan för ett beslut om investeringar och pendlingsmöjligheter är en viktig faktor för en fungerande kompetensförsörjning. Vi har helt enkelt inte råd att låta våra varor och tjänster sitta i köer på usla vägar, på stillastående tåg eller i en öde gate.
Idag är det den 4 oktober. En del av oss tänker säkert på kanelbullar, men vi är fortfarande ett stort gäng som förknippar datumet med när näringslivet organiserade sig i det som sägs vara den största demonstrationen i modern tid, emot arbetarrörelsens destruktiva strategi att nedmontera det privata ägandet av företag. De så kallade löntagarfonderna. Det är ett minne som det är viktigt att hålla vid liv. För ibland dyker det upp initiativ som kan skada näringslivet, och därmed hela vårt välstånd. Känner vi inte igen tecknen så har vi svårare att kväsa dem redan innan de hunnit slå rot.
Så om det serveras kanelbullar vid fredagsfikat idag, ta tillfället i akt att berätta om just striden kring löntagarfonderna för de som inte var med när det begav sig. Den unika samlingen för privat ägande mot löntagarfonderna var också det som gjorde att Svenskt Näringslivs företrädare kom att bli pro-market. Det tjänar vi alla på i längden.
Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar och Kronoberg