Tal av regionchef Ulrica Bennesved vid måndagsmanifestationen för Ukraina i Växjö den 11 april.
Vad säger man när det saknas ord? Hur beskriver man situationen i Ukraina? Med vilka ord kommenterar man bilderna som manglats ut i media de senast veckorna?
Bilder som visar på mänsklig grymhet som är bortanför allt förstånd. Tortyr och avrättningar, massakrer och brott mot alla mänskliga rättigheter. Det obegripliga har nu pågått i 47 dygn och mer än 11 miljoner människor befinner sig på flykt och det mänskliga lidandet vet inga gränser. Med vilka ord beskriver man det?
Det ukrainska folket slåss för sin frihet och sin demokrati, de slåss för överlevnad och för det som vi tar för givet – friheten. Vi står här idag, du och jag, Växjö, Kronoberg, Sverige, Europa för att visa vårt stöd för Ukraina och vårt stöd för demokrati och rättvisa. Med vilka ord ska man beskriva konsekvenserna för näringslivet, samtidigt som man saknar ord?
Nu kan ju någon tänka, är det rimligt att diskutera företagens svårigheter och utmaningar som en konsekvens av kriget när människor samtidigt flyr för sina liv? En rimlig reflektion, men vid närmare eftertanke är det fullt logiskt att diskutera dessa olika perspektiv samtidigt. Vi ställer inte frågorna mot varandra. Det starka näringslivet behövs för att kunna skapa de skattepengar som behövs för såväl akut stöd som för en framtida återuppbyggnad av Ukraina.
Det svenska handelsutbytet med Ryssland är i och för sig begränsat, och ännu mindre med Ukraina, men indirekta påverkan i vissa sektorer är stort. De stora konsekvenserna kommer genom skenande priser på energi och drivmedel som i sin tur påverkar det mesta. Vi noterar också en kraftig ökning av cyberattacker över alla områden.
Sett ur ett Kronobergs perspektiv ligger det nära till hands att titta på tre sektorer; IT-sektorn, tillverkningsindustrin och skog & gröna näringar. Ukrainas IT-sektor sysselsatte innan krigsutbrottet närmare 300 000 människor varav 4000 till 5000 arbetar i bolag kopplade till den skandinaviska marknaden
För tillverkningsindustrin har Ryssland varit en betydande leverantör av olika mineraler som behövs i framställandet av många produkter och detta påverkar tillverkning av såväl batterier, halvledare och adblue för att bara nämna något.
Vidare är både Ukraina och Ryssland stora inom gröna näringar, såväl i form av åkermark som exportörer av konstgödsel, detta får naturligtvis också stor påverkan på vår livsmedelsproduktion runt om i Europa och övriga världen. Ett starkt näringsliv skapar grunden i vår välfärd. Kriget kommer att få långsiktiga konsekvenser för våra företag, men näringslivets viktigaste roll är att fortsatt borga för en god samhällsekonomi.
Näringslivet säkerställer stabilitet, trygghet, jobb och välstånd och är en del av vårt totalförsvar. Det finns otaliga goda exempel på företag med starka kopplingar till de utsatta länderna som på olika sätt försöker hjälpa sina anställda och affärskollegor både på plats och genom hjälpa dem att komma därifrån. Det handlar om att som arbetsgivare vara lyhörd för den oro som finns och hjälpa till att hantera den på bästa sätt givet förutsättningarna.
Vi ser flera goda exempel där samhället med olika organisationer, företag och privatpersoner hjälps åt både här i Växjö och även på plats runt gränserna i Ukraina. Människor skänker av sin tid, sina pengar, sina saker och sin omsorg. Och vi enas i ett tillsammans, tillsammans för frihet
Jag talade igår kväll med några här från stan, där organisationer, företag och privatpersoner hjälper till vid den ukrainska gränsen i Rumänien. Hur beskriver man det när det saknas ord? Hur beskriver man nöden? Hur beskriver man tacksamheten?
Hjälp på plats är viktig, det är också mycket viktigt att vi hjälper de som kommer hit att komma in i samhället så snabbt som möjligt. Många företag står redo för att hjälpa till här i Sverige, Den svenska arbetsmarknaden formligen skriker efter kompetens och bara här i Kronoberg uppger företagen att ett av fyra försök att rekrytera misslyckas.
I teorin kan den som flytt från Ukraina börja jobba från dag ett, men i praktiken är det svårare. Det handlar om byråkratiska detaljer som att registrera sig hos Migrationsverket och få samordningsnummer, något som tar allt längre tid. Men det handlar också om praktiska saker som att ordna boende, skola åt barnen, med mera, innan det blir möjligt att kunna arbeta. Människorna som nu kommer har i de flesta fall kompetenser som är starkt efterfrågade. Företagen vill anställa och flyktingarna vill arbeta.
Vad säger man när det saknas ord? Vi säger ofta att vi inte får glömma och att det aldrig får hända igen. EU kom till som ett fredsprojekt just för att förhindra att det ofattbara skulle kunna hända igen.
Vi ser flyktingströmmar nu som inte skådats sedan andra världskriget, därför vill jag säga det igen. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Enligt UNHCR har de senaste dagarna 70 000 barn om dagen drivits på flykt, det motsvarar 55 barn i minuten. Med andra ord har över ytterligare 500 bara drivits på flykt medan vi har stått här, hur beskriver man det när man saknar ord?
Ukrainas sak är vår – därför står vi här tillsammans, för Ukraina, för fred och för demokrati