Elmarknadsutredningen i rätt riktning men missar användarna

Utredningen föreslår en rad åtgärder som kommer att vara viktiga för utvecklingen av det svenska elsystemet. Bland annat föreslås dubbelriktade differenskontrakt inte bara till kärnkraft utan även till andra storskaliga och fossilfria kraftslag – något som Svenskt Näringsliv efterlyst. Eftersom energimarknaden behöver ställas om i snabb takt kan staten behöva vara aktivare än under en mer förvaltande fas, men detta måste ske med stor varsamhet så att marknader inte snedvrids. Dessutom innebär en bredare teknikportfölj i elsystemet en riskspridning i sig.

Investeringar i ny fossilfri elproduktion i kombination med lagerlösningar och modern kraftteknik skulle kunna bidra med värde till elsystemet och bör kunna kvalificera sig för en sådan finansieringsmodell. Finansiering- och riskdelning i en sådan modell bör också stå i relation till det värde som den nya elproduktionen tillför elsystemet i termer av kostnadseffektivitet, fossilfrihet, planerbarhet, storskalighet, leveranssäkerhet, systemstabilitet och andra systemvärden. En teknikneutral finansieringsmodell bör också beakta påverkan på behovet av att bygga ut överföringsnätet.

Svenskt Näringsliv välkomnar vidare att Svenska kraftnät ska undersöka om de ekonomiskt bör ersätta mekanisk rotationsenergi. Robusthetsförmågor som ödrift och dödnätsstart bör också få ersättning, men den frågan behöver utredas i en större beredskapsutredning.

Även förslaget att ellagen kompletteras med ett krav på ett formaliserat och kontinuerligt samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem (TSO/Svk) och systemansvariga för distributionssystemet (DSO/elnätsföretagen) är välkommet liksom att Svenska kraftnät, med utgångspunkt i ett elförsörjningsperspektiv, får ansvar för att samordna den långsiktiga planeringen av det nationella elsystemet och sammanlänkningen av detta med andra länder.

Till systemansvaret läggs även uppgiften att analysera, bedöma och informera om var nya anslutningar av produktion av el bör ske för att uppnå en samhällsekonomiskt effektiv elförsörjning. Det handlar om rekommenderade anslutningspunkter både i befintliga nät och i planerade framtida nät. De samhällsekonomiska analyser som ligger till grund för utvecklingen av överföringsnätet ska ske på en systemnivå som utgår från effekterna för det nationella elsystemet respektive för sammanlänkningen med andra länder som en helhet, inte för enskilda ledningar och stationer – såvida inte dessa i sig själva utgör ett system.

Regeringen föreslås vidare inrätta ett samordningsorgan vid Svenska kraftnät för elsystemets långsiktiga utveckling som benämns Elförsörjningsrådet. Rådet ska bistå Svenska kraftnät i samordningen av den långsiktiga planeringen, åtgärder för försörjningstrygghet och bedömningar av anslutningar av ny elproduktion. Utredningen föreslår att rådet ska bestå av företrädare för regionnätsägarna, större elproducenter, Ei och Energimyndigheten.

Svenskt Näringsliv har till utredningen framfört att i det nya föreslagna samordningsorganet vid Svenska kraftnät finns inte elanvändarna med. Det vore enligt Svenskt Näringsliv mycket värdefullt att ha med någon representant för elintensiv industri då elsystemet är till för användarna och för att vikten av långsiktigt stärkt konkurrenskraft för Sverige måste stå i fokus.