LKAB har offentliggjort sin största investering någonsin om totalt 300-400 miljarder kronor på en omställning av hela produktionssystemet, initialt till fossilfritt och på sikt koldioxidfritt. Samtidigt går LKAB framåt i värdekedjan genom att producera koldioxidfri järnsvamp istället för järnmalmspellets. Detta möjliggör fossilfri ståltillverkning hos LKAB:s kunder.
LKAB kallar sina investeringsplaner för den största svenska industrisatsningen någonsin. Genom att använda vätgas för att förädla den järnmalm som bolaget bryter – istället för kol och fossil energi – kommer bolaget att minska sitt koldioxidutsläpp markant. Det kommer också påverka såväl Sveriges som Europas totala koldioxidutsläpp avsevärt.
Bolaget uppger att ett av de största hindren för investeringarna är att tillståndsprocesserna tar för lång tid. Processerna är inte anpassade för utveckling av ny teknologi utan bygger mycket på kapacitetsförändringar i befintlig industri.
– De senaste åren har tillståndsprocesserna börjat ta allt längre tid, vilket såklart är problematiskt. Tidigare tog det max ett par år att få ett tillstånd, men det har blivit otroligt komplext. Förr handlade ansökningarna ofta om att förlänga tidigare verksamheter, men nu när det rör sig om helt nya tekniska system kommer det att ta längre tid. Vi har dock stora förhoppningar om att regeringen kommer att se över tillståndsproblematiken, säger Markus Petäjäniemi.
– Frågan är lyft i debatten av vår vd och jag hoppas att de stora satsningar som vi planerar kommer att sätta ett visst tryck på systemet att lösa de problem som finns och kan dyka upp, fortsätter han.
På investeringarna följer också många nya arbetstillfällen, vilket kommer att kräva såväl bostäder som samhällsservice.
– Vid tidigare satsningar har det ofta varit personalintensiva satsningar i perioder, men denna gång kommer det att vara ett mer konstant behov av nya medarbetare på plats då anläggningsarbeten kommer pågå under så lång tid, säger Markus Petäjäniemi.
Markus Petäjäniemi berättar att det historiskt varit LKAB själv som ofta blivit den som byggt bostäder åt sina anställda, men att han hoppas att berörda kommuner med anledning av de stora investeringarna själva kommer att planera för den infrastruktur som kommer att krävas. LKAB har dessutom ett åtagande att bygga ersättningsbostäder för alla de som berörs av gruvbrytningen.
– LKAB har historiskt varit tvunget att fokusera på en mängd ansvarsområden som ligger utanför bolagets huvuduppgift, något jag hoppas att vi kan minska på. LKAB ska inte behöva bygga alla bostäder på samma sätt som Volvo inte bygger bostäder i Göteborg, säger han.
De nya investeringarna kommer att kräva stora mängder el, men Markus Petäjäniemi berättar att de stora energibolagen har garanterat att det kommer att finnas tillräckligt med el.
– Rent produktionsmässigt utlovar de att det inte ska vara några problem. Akilleshälen är kraftnäten, det som rör överföringskapaciteten. Elnäten kommer att behöva byggas ut och byggas om och det är också satsningar som kräver tillstånd, vilka idag tar lång tid att få.
Han hoppas dock att hela samhället kan se vinsten i de stora och långsiktiga investeringarna som ska genomföras och att vi tar ansvar för klimatet.
– Det är vår förhoppning att samhället kraftsamlar. Jag hoppas verkligen inte att särintressen kommer att vara för svåra att hantera. Detta är enorma investeringar som inte bara kommer Norrbotten till del, utan är en vinst för hela landet, såväl ekonomiskt som miljömässigt, avslutar Markus Petäjäniemi.
KlimatRegelkrångelInvesteringar