Infrastrukturen i Norrbotten brister

I delar av landet är transportsystemet väl utbyggt, men vägar och järnvägar lider av ett eftersatt underhåll. Så även i vårt län. Gamla synder gör sig påminda och företag vittnar om vägar med potthål och nedsatta hastigheter och ett störningskänsligt järnvägsnät. Infrastrukturen måste framtidssäkras och kapaciteten hänga med när näringslivet investerar.

I juni kom föregående regering med en ny nationell plan för infrastrukturen kommande tolv år, 2022–2033. Planen beskrevs som historiskt stor men problemet var att regeringen föreslog långt mindre resurser till underhåll än vad som krävs. Resultatet blir att befintlig infrastruktur i allt större utsträckning tappar sin ursprungliga funktion och då hjälper det föga att bygga nytt.

Det är dåliga nyheter för företag och tillväxt. När näringslivet satsar är det mycket bekymmersamt att staten inte tar sitt ansvar för vår gemensamt ägda infrastruktur.  

I Svenskt Näringslivs enkätundersökning om det lokala företagsklimatet uppger närmare 35 procent av de svarande företagen i Norrbotten att förbättrad lokal infrastruktur är en prioriterad fråga för att förbättra länets företagsklimat.

Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv kommer underhållsskulden att öka från cirka 70 miljarder till 137 miljarder kronor kommande tolv år. Siffran utgår från Trafikverkets uppskattning av byggkostnaden för att återställa infrastrukturen till en acceptabel nivå. Om inte den nytillträdda regeringen omprioriterar kommer skulden således att närmast fördubblas. Underhållsarbete som inte blir utfört i tid innebär också att kostnaden framgent blir högre för att återställa en väg eller järnväg till acceptabel standard.

Dåliga vägar orsakar ökade och helt onödiga kostnader för företagen. Försenade varuleveranser, längre körtid eller olyckor är vittnesmål från verkligheten. Sprucken räls, växelfel eller nedrivna kontaktledningar är symptom på ett slitet järnvägsnät. Hastighetsnedsättningar eller omvägar kan också innebära problem för rekrytering av personal om fler avstår från att ta ett jobb eftersom pendlingstiden blir för lång.

Svenskt Näringsliv vill att hela det eftersatta underhållet ska återtas. För att det ska bli verklighet bör Trafikverket upprätta en långsiktig och finansierad underhållsplan för väg och järnväg och regeringen bör skyndsamt ta fram en hållbar finansiering av vår gemensamma infrastruktur.