LRF: Länsstyrelsen måste ha en mer pragmatisk regeltillämpning

Synpunkter som framkom från företagarna är att det är svårt att komma i kontakt med tjänstemännen, handläggningstiderna är orimligt långa och att det är dålig styrning och ledning där företagarna upplever att tjänstemännen styrs av egna agendor.

– Det är speciellt allvarligt att var tredje företag i vår undersökning upplever att handläggningen inte är rättssäker. Länsstyrelsen måste bli bättre på att lyssna, kommunicera råd och vägledningar så att företagen förstår dem, då ökar legitimiteten, säger Svenskt Näringslivs projektledaren Daniel Andersson.

Peter Borring som är ordförande för LRF i Östergötland har ofta kontakt med Länsstyrelsen i sin yrkesroll, både genom tjänstemannamöten och möten med enskilda jordbrukare.

– Under en period på flera år och särskilt i samband med att stora delar av den regionala tillväxtbudgeten togs bort så har Länsstyrelsen fått en mer kontrollerande roll som myndighet. Mycket av den verksamhet som återfinns hos medlemmarna i LRF och som kontrolleras är dock inte att betrakta som ”miljöfarlig verksamhet” vilket gör att kommunen utför många av kontrollerna. Jordbruksstödet som går att erhållas från Länsstyrelsen upplevs ofta som krångligt vilket inte enbart är Länsstyrelsens fel då det i grunden är EU som utfärdat ett extremt krångligt regelverk. Inom strandskyddsfrågan tycker jag dock att Länsstyrelsen lämnar en del att önska. Det här är en viktig fråga för regional tillväxt då ett ägarskifte mellan olika generationer kan hämmas om den ursprungliga ägaren inte kan disponera sin mark på ett önskvärt och här bromsar ofta Länsstyrelsen i många ärenden medan kommunen ofta har en mer pragmatisk syn.

Vilka verktyg ser du som viktigast för Länsstyrelsens fortsatta arbete?

– Vi på LRF har längre tryckt på att det inte är utökat bidrag och stöd som är vägen framåt utan det är en mer pragmatisk regeltillämpning som efterfrågas. En bättre risk-nytta-värdering ur ett tillväxtperspektiv skulle gynna Östergötland. Det ska dock tilläggas att jag upplever Länsstyrelsen i Östergötland som mer pragmatisk än i många andra regioner. Det finns även ett rättssäkerhetsperspektiv där det i många regioner finns tjänstemän på olika kontor i Länsstyrelsen som på fritiden engagerar sig i olika typer av miljörörelser som de sedan är med och utreder på Länsstyrelsen. Det kan vara bra med ett engagemang för sitt yrke och de frågor som man arbetar med men det får inte påverka rättssäkerheten på Länsstyrelsen.

I Södermanland finns en stor problematik för Länsstyrelsen med klövviltsförvaltningen vilket gjort det till en faktor som försvårar tillväxten för lantbrukarna. Hur fungerar detta i Östergötland? Vilka åtgärder har vidtagits?

– Ibland är inte politiken och samhället viktade, därför blir det viktigt med ett bra ledarskap och inom klövviltsförvaltningen tycker jag Länsstyrelsen i Östergötland ska ha en eloge för att de vågat visa ledarskap. Detta har bland annat resulterat i en ökad generositet inom skyddsjakt.

Hur upplever du att den nationella livsmedelsstrategin har påverkat länsstyrelsens förhållande till lantbrukarna?

– Gett länsstyrelsen ett ökat självförtroende inom flera områden vilket i flera fall gett ett större fokus på tillväxt. Bland annat genom att Länsstyrelsen har fått ett större fokus på att höja matproduktionen i Östergötland vilket gett en mer pragmatisk syn på ärenden som rör lantbrukare.