De partier som på allvar värnar åkermarken hade krävt skattesänkningar och regellättnader för jordbruket som gjorde det mer lönsamt att bruka jorden. Det gör inte MP.
I Miljöpartiets Linköping finns ingen brist på verksamhetsmark för företag. Om de bara hade vikt lite tid i sin kalender för att träffa riktiga företagare av kött och blod kan jag lova att de skulle höra någonting annat.
Faktum är att det skulle vara ännu värre om Miljöpartiet hade rätt. För antingen skulle det innebära att politikerna hade beslutat att företag som vill växa, investera och anställa fler i Linköping inte får det, trots allt gott det för med sig för kommunen. Eller så hade tjänstemännen kört över politiken och sagt nej trots att det finns både mark och politiska beslut. Nu är det tack och lov inte så illa.
Sedan år 2000 har 178 800 hektar jordbruksmark tagits ur produktion, enligt Jordbruksverket. Det är en yta större än hela Linköpings kommun. Av dessa har knappt 12 000 hektar - eller 6,7 procent - exploaterats för att bli bostäder, företagslokaler, vägar eller järnväg. Merparten har tagits ur bruk av ekonomiska skäl.
De partier som på allvar värnar åkermarken hade krävt skattesänkningar och regellättnader för jordbruket som gjorde det mer lönsamt att bruka jorden. Det gör inte MP. Tvärtom driver de på för högre skatter och krångligare regler som skulle ta ännu mer åkermark ur produktion.
I stället för att fokusera på de 93 procent av åkerarealen som tagits ur produktion för att den ekonomiska kalkylen inte går ihop, väljer MP att precis som C fokusera på den lilla del av åkermarken som gett tillväxt, jobb och utveckling. Det märkliga är att både MP och C samtidigt säger ja till nya bostäder och infrastrukturprojekt på åkermark. Man kan nästan tro att det handlar om att de inte gillar företag.
Publicerad i Östgöta Correspondenten 241119 som svar på ”Mer mark först på sjunde plats för företagen”