Visa hela skatten på lönebeskedet

Det är faktiskt inte så svårt som man kan tro, de flesta löneadministrationssystem är förberedda för detta och det krävs bara ett enkelt knapptryck. Nedan kan du se hur du gör om du sköter löneadministrationen själv.

Sverige har bland världens högsta skattetryck. Särskilt hög är skatten på arbete där uppemot halva lönen försvinner i skatt. Få känner dock till detta. Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort underskattar tre av fyra svenskar skatterna på arbete och tre av fyra tror att skatterna på arbete är lägre än fyrtio procent. En viktig anledning till detta är att många inte känner till omfattningen av arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren betalar ovanpå lönen. Om fler arbetsgivare redovisade skatterna på sina lönebesked skulle kunskaperna snabbt kunna höjas. Och om kunskaperna höjdes skulle fler anställda fråga sig varför en stor del av arbetsgivaravgifterna faktiskt bara är en ren skatt.

Arbetsgivaravgifterna ligger på 31,42 procent av lönen och är tänkta att finansiera trygghetssystem såsom sjukförsäkring, föräldraledighet och pensioner. Kopplingen mellan avgift och försäkring har dock minskat kraftigt. Den allmänna löneavgiften ligger exempelvis på 11,62 procent av lönekostnaden, har ingen koppling till sociala förmåner och är således en ren skatt på arbete. Skatten infördes 1995 för att finansiera inträdet i EU och låg då på 1,5 procent, men har successivt höjts till nuvarande höga nivåer. Den har alltmer kommit att användas som en skatt som höjs när en försäkringsrelaterad avgift i arbetsgivaravgiften sänks.

Egentligen borde den allmänna löneavgiften därför tas bort från arbetsgivaravgifterna och läggas på inkomstskatten – det hade gjort det betydligt mer transparent hur stor del av förvandlingen från netto- till bruttolön som faktiskt är skatt.

Att uppmärksamma och se över skatterna på arbete, och därmed företagens kostnader för att anställa, är angeläget av flera skäl. Sverige har ett växande utanförskap där allt fler står utanför arbetsmarknaden, inte minst unga och utrikesfödda. Bara i Östergötland finns nu 20 700 inskrivna arbetslösa samtidigt som kommunerna har växande kostnader för ekonomiskt bistånd. Så när vi tar oss ur coronakrisen behövs det reformer för att återstarta Sveriges ekonomi och reformer på skatteområdet kan ge snabb effekt.