Företagare: ”Skatterna måste synliggöras

Okunskapen om vad svenskarna betalar i skatt är stor, visar en ny undersökning av Svenskt Näringsliv som presenterades under ett seminarium i riksdagen. När det gäller arbetsgivaravgiften underskattar närmare hälften (46 procent) hur hög den lagstadgade avgiften är, och bland förvärvsarbetande vet få hur mycket de egentligen kostar arbetsgivaren.

– När vi frågar våra anställda om de vet hur mycket vi betalar i arbetsgivaravgift, så är det ingen som vet. De skiter i det. Generellt är de flesta väldigt ointresserade, de har ingen aning om mycket skatt de betalar i dolda skatter. De tittar på lönebeskedet vad de får för bruttolön och på sista raden och så är de nöjda, säger Erik Fahlgren, som driver industrikoncern Teamx med verksamhet i Skellefteå, Piteå och Umeå.

Företaget har börjat redovisa den totala arbetsgivaravgiften på lönebeskeden, men hade velat göra mer för att folkbilda de anställda. Förstår de hur mycket skatt som försvinner från deras löner kan de bli mer hushållsamma med resurser, är Erik Fahlgrens förhoppning.

– Vår yttersta tanke var att knacka ned arbetsgivaravgiften i de olika områdena så att varje avgift synliggörs, men det blev krångligt för vårt lönesystem. Men att redovisa våra totala kostnader är i alla fall ett första steg, säger han.

Vill redovisa allt

Peter Simonsson, vd på Stjärnurmakarna, bedriver en verksamhet med omkring 35 butiker runtom i landet med runt 200 anställda. De anställda är noga med att nagelfara lönebeskeden så att inga OB-pass missas men är inte lika intresserade av kostnaden för att ha dem anställda, menar han.

– Idag pratar vi arbetsgivaravgifter, men jag skulle vilja ta det ett snäpp längre och visa alla dolda kostnader. Många vet inte vad vi sätter av i pension, vad semester kostar och hur stor den allmänna löneavgiften är, säger han.

– Egentligen skulle jag vilja att allt betalades ut på den anställdes konto den 22:a innan alla skatter, avgifter och kostnader dras bort och att vi den 25:e sen tar tillbaka det som ska betalas in till myndigheterna. Då kanske vi får en reaktion från de anställda. En vild idé, men då kanske de förstår vad de kostar och hur mycket som är skatt på deras lön, säger han.

Handlar om mycket pengar

Totalt drar offentlig sektor in drygt 2 500 miljarder varje år i skatteintäkter och bidraget från arbetsgivaravgiften utgör ungefär en fjärdedel, förklarar Fredrik Carlgren, nationalekonom och skatteexpert på Svenskt Näringsliv.

– Det är en enormt stor bit av kakan, men en stor del av det som betalas är inte är helt tydligt för den enskilde, säger han.

Problemet med de dolda skatterna är inte nytt.

– Sedan jag kom in i riksdagen har jag varje år lagt in en motion om att skatterna måste synliggöras. Att öka kunskapen och transparensen är i grund och botten en demokratifråga, säger Hans Eklind (KD), ledamot i finansutskottet.

Sverige i skattetoppen

Arbetsgivaravgiften infördes på 60-talet, steg kraftigt under 70-talet och nådde över 38 procent under 90-talet innan den sjönk en aning efter krisen. Sedan dess har den legat stabilt runt dagens nivå på 31,42 procent. Men trots att den har varit högre är den fortfarande betydligt högre än OECD-snittet på 16,5 procent.

– Bara ett fåtal länder ligger högre än Sverige, säger Fredrik Carlgren.

Ändå underskattar svenskarna hur hög arbetsgivaravgiften är med omkring fyra procentenheter, enligt Svenskt Näringslivs studie.

– Det kanske inte låter mycket, men motsvarar ungefär 90 miljarder kronor, säger han och efterfrågar mer transparens om skatterna.

Kraftig ökning av dolda skatter

Arbetsgivaravgiften består av olika komponenter, bland annat ålderspensionsavgiften och föräldraförsäkrings-, sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgifter. Men den enskilt största komponenten är den så kallade allmänna löneavgiften som har ökat kraftigt i det dolda sedan den infördes 1995. I dag ligger den på 11,62 procent, alltså drygt en tredjedel av arbetsgivaravgiften, och saknar helt koppling till socialförsäkringarna och pensionssystemet. Den är alltså en ren skatt, menar Fredrik Carlgren.

– Utan den allmänna löneavgiften skulle arbetsgivaravgiften ligga runt 20 procent. Men i och med att den finns och utgör en så stor del blir försäkringsmässigheten i arbetsgivaravgiften såklart ytterligare nedsatt. Det finns ju redan förmånstak där lönearbete över en viss nivå inte ger några förmåner och även golv som minskar försäkringsmässigheten. Men det finns inget tak i själva skatteuttaget, säger han.

Det finns däremot i andra länder. Fredrik Carlgren nämner fyra länder med jämförbar infrastruktur och konkurrens som Sverige. I Österrike, Kanada, Tyskland och Nederländerna har alla tvärtemot Sverige infört någon form av tak eller nedåtgående trappa för att reglera hur höga avgifterna kan bli när förmånerna minskar.

– De gör naturligtvis så för att avgiften inte ska få karaktären av en ren skatt. Men i Sverige ligger vi konstant på 31,42 procent vilket såklart påverkar kostnaden för att anställa och vår konkurrenskraft internationellt, säger han.

Erik Fahlgren skulle vilja se ett experiment där den allmänna löneskatten togs bort.

– Tänk om vi skulle sänka arbetsgivaravgiften med drygt tio procent, det skulle ge en enorm sysselsättningseffekt. Enkel logik från en enkel företagare, säger han.

Ultimata sättet att synliggöra skatter

Länder som Nya Zeeland och Danmark har betydligt lägre arbetsgivaravgifter och ligger i botten av OECD:s lista. I Danmark är både löneläget högre och transparensen kring skatterna större än i Sverige.

– Där har man lagt allt som personlig skatt i stället och det är klart att det blir väldigt tydligt, det är egentligen det ultimata sättet att synliggöra skatterna, säger Fredrik Carlgren.

Vid en jämförelse av den totala skatten i olika länder så bör allting, dolt som synligt, slås ihop och då är den högsta marginalskatten i Sverige 66 procent, vilket är bland världens högsta. Människor borde ha bättre koll på hur mycket som faktiskt betalas in i skatt till staten, menar Fredrik Carlgren.

– Ett sätt att råda bot på det här utan att helt göra om skattesystemet är att tydligt redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet. Det är i alla fall ett första steg, säger han och nämner Estland.

– Men det är viktigt att det sker på frivillig basis, det kan inte innebära regelpålagor, det är det sista företagen vill ha, säger han.

Redovisa skatterna

Omkring 40 procent av företagen redovisar redan på lönespecarna, enligt Svenskt Näringslivs undersökning. Samtidigt uppger företag, inte minst lite större, att det kan finnas begränsningar i nuvarande system. Vissa skulle egentligen vilja redovisa mer detaljerat men tvingas väga det mot krångelfaktorn.

Fredrik Carlgren uppmanar att politikerna i riksdagen att ligga på för att få skatterna synliggjorda på sina lönebesked.

– Ni är beslutsfattare. Ett bra steg är att börja där, säger han.

– Det borde även vara en enkel operation för Skatteverket att rent mekaniskt kunna redovisa arbetsgivaravgifternas storlek på slutskattebeskeden.

Helena Wilhelmsson (C) i skatteutskottet håller med om att folkbildningen är viktig och att kunskaperna om de dolda skatterna måste öka.

– Vi har valt ett system och det måste folk veta mer om än de gör, säger hon.