Information och reformer - nycklar som löser kompetensbristen

Reformen innebär att planeringen av utbildningarna ska ta hänsyn till företagens behov, istället för som tidigare till största del efter elevernas önskemål. I praktiken bör detta leda till att antalet platser på gymnasiala yrkesutbildningar ökar och vissa teoretiska och estetiska program minskar.

– Bättre information och fler reformer är det som behövs. Fler elever behöver klara utbildningarna och för detta krävs förbättrad samverkan och en ökad anpassning av utbildningssystemet utifrån arbetsmarknadens efterfrågan. Sen måste branscherna få större inflytande över utbildningarnas innehåll. Att vi har stora förhoppningar på denna reform är ingen underdrift, menade Johan Olsson, som är utbildningsexpert på Svenskt Näringsliv.

Vad är företagarnas förväntningar på reformen och vad är det som de efterfrågar mest? Hur ser förutsättningarna för att rekrytera ut i dagsläget?

– Många av de som jag anställt har gjort prao och praktik hos mig, så ett tips är ta emot fler elever på företagen. Vi måste också leta efter medarbetarei hela i landet, vi är många som letar efter samma kompetens. Det gäller att marknadsföra sitt företag och sin bransch, talar vi inte om vilka karriärmöjligheter som erbjuds så kvittar det om rätt utbildningar finns eller ej. Här är prao och apl ett viktigt redskap, menade Marie Svensson, som driver Tjeders AB i Malmköping och är ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Inom de gröna näringarna är behovet efter arbetskraft skriande. Bara inom skogsnäringen behöver de nyanställa 800 personer per år och det utbildas 450 stycken. Alla kan se att det inte går ihop. Håkan Nilsson äger skogsentreprenadsbolaget BRB Nilsson i Markaryd och är ledamot i SME-kommittén.

– Jag instämmer i att det är viktigt med praktik, men det behövs också fler studiebesök, mer praktik redan i grundskolan, så eleverna tidigt får se och uppleva olika yrken. En ide vore att ta fram en typ av ”valkompass” för att underlätta för elevetna bär de ska välja utbildning. Där kan eleverna svara på frågor om de t ex vill jobba utomhus eller inomhus, vill de studera kortare eller längre tid osv. Då kan de få se vilket stort utbud det finns av jobba att välja på, jobb de kanske inte visste fanns.

Ola Linde, som äger Hjort Conveyor i Helsingborg har arbetat länge med företagets kompetensförsörjning.

– Det har blivit lite enklare de senaste åren, eftersom vi jobbar mycket med TeknikCollege, vilket ger en kvalitetsstämpel, höjer vår och branschens status och attraktionskraft och ger lite mer brus i sociala medier. Därtill tar vi in många lärlingar och praktikanter. Vi måste synliggöra utbildningar och karriärmöjligheter och detta är ett sätt.

Inte bara skolan är ett problem, utan även Sveriges föräldrar. Även de måste nås av rätt information om vad olika yrken faktiskt är idag. Synen om att yrkesutbildningar enbart leder till jobb på fabriksgolvet är både förlegad och fel.

– Påverkansarbete måste börja hos föräldrarna, få bort synen på att teoretiska utbildningar alltid är det bästa. Alla är inte ämnade åt högskola. Tre års utbildning, garanterade jobb och utan lån är liksom inte så dumt, sade Ola Linde.