Båstads kommun var i höstas först ut i Skåne med att införa programmet ”Svensk Gymnasielärling" – gymnasieanställning från och med första året på gymnasiet. Programmet är uppbyggt så att eleven spenderar halva tiden i skolan och halva tiden ute på ett företag. Det öppnar nya möjligheter för näringsliv, kommuner och skola att få unga nyanlända i sysselsättning medan de lär sig svenska språket.
Akademi Båstad Gymnasium blev kontaktade i februari tidigare i år om de var intresserade av att delta i pilotprojektet för Svensk Gymnasielärling och lärlingsanställning. Då var det snabba puckar för att hinna marknadsföra programmet innan eleverna gjorde sitt slutgiltiga val inför hösten. Det hölls bland annat informationsträffar och de gick ut med reklam via radion. Än så länge är det två inriktningar inom det industritekniska programmet som är igång, men förhoppningen är att det totalt kommer vara fyra olika inriktningar till nästa höst. Det är totalt fem elever som går utbildningen idag i Båstad.
– Det är så otroligt positivt att lärlingsanställningsprogrammen har startat upp. Företagen blir sig inte lika efter att våra ungdomar varit där, berättar Kari Petersson, studie- och yrkesvägledare på Akademi Båstad Gymnasium.
Lärlingsprogrammet med lärlingsanställda elever vänder sig till elever som är behöriga till nationella program på gymnasiet från grundskolan, men kommer från och med nästa år även vända sid till nyanlända som inte blir behöriga och då kan gå en yrkesintroduktion.
– Från och med 2018 kommer det bli möjligt för företagen att få statligt bidrag även för nyanlända som går yrkesintroduktion. Det är en fantastisk möjlighet för att integrera nyanlända ungdomar på arbetsmarknaden, berättar Lotta Naglitsch som är föreståndare på Skolverkets lärlingscentrum.
Akademi Båstad samarbetar med Industrigruppen på Bjäre som består av en grupp lokala företag. De har tidigare samarbetat med gruppen för praktikplatser, men har nu utökat till även lärlingsplatser. Lärlingsplatserna ger också goda möjligheter för nyanlända i Sverige att snabbt integreras och komma in på arbetsmarknaden. Ett av företagen som hoppat på tåget och tagit emot en lärling är Hammerglass AB som tillverkar säkerhetsglas. De har sedan i höstas en elev som nyligen anlänt till Sverige och går första året på gymnasiet. Han läser nu gymnasieämnen på halv tid och tillbringar halva sin tid ute hos företaget. Lärlingsplatsen har redan nu efter ett halvår gett hans svenska en rejäl skjuts.
– Jag ser den nya arbetskraftsinvandringen som ny potential. Om det ska bli någon rätsida på flyktingfrågan måste vi alla dra vårt strå i stacken, förklarar Bengt Nilsson, vd på Hammerglass AB.
Som medverkande företag i lärlingsprogrammet får man statsbidrag från Skolverket, som ersätter den tid man lägger på handläggning av eleverna. Skolverket utbildar även handledarna ute på företagen. Då Hammerglass tog in sin lärling ett år tidigare får de bidrag till arbetet från och med nästa år. Det är kollektivavtalet med fackförbundet som styr om man har möjlighet att anställa lärlingar avlönat. Än så länge är det bara fackförbunden för industri som har godkänt denna typ av anställning, men det kommer även vara möjligt inom vården från och med nästa år.
– Vi vill ta vårt ansvar i den här frågan, så de här lagändringarna som underlättar vårt arbete är väldigt välkomnande, fortsätter Bengt Nilsson.