Bara månader efter att den nya EU-kommissionen tillträdde och presenterade sina planer för den kommande mandatperioden slog coronapandemin till. Till de stora utmaningarna, som Brexit och en ny långtidsbudget, lades nu ytterligare en: att få EU att återhämta sig ur en medicinsk och ekonomisk kris. Vi har träffat chefen på Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel, Anders Edholm, för att höra vad svenska företag bör hålla koll på i EU den närmaste tiden.
– En av de viktigaste frågorna vi följer är EU:s återhämtningsplan. I kölvattnet av krisen har efterfrågan försvunnit för många företag, och det krävs nu stora stimulansåtgärder för få igång efterfrågan och få hjulen att snurra igen. EU-kommissionen vill sjösätta en återhämtningsfond på 750 miljarder euro. De flesta är överens om att det behövs ett stimulanspaket, men den stora stötestenen är hur denna ska finansieras och fördelas.
– Fyra saker är extra viktiga för oss. För det första måste återhämtningsplanen gå hand i hand med EU:s planer på miljöområdet, där en konkurrenskraftig politik för företagen kombineras med minskade utsläpp. För det andra måste EU skapa förutsättningar för att göra EU ledande på det digitala området genom att främja innovationer och teknikutveckling. För det tredje måste den inre marknaden utvecklas genom att ta bort hinder som skapar problem för företag som vill göra affärer på den inre marknaden. Och för det fjärde vill vi utveckla handeln med andra länder exempelvis genom fler frihandelsavtal.
– Det är oroande, och visar att det tyvärr finns en ryggmärgsreflex hos många länder att sluta sig i oroliga tider. En sådan politik gör oss inte starkare, utan skapar stora problem när varor och tjänster inte når dit de behövs allra mest. En viktig del i återhämtningen är att avveckla de olika hinder som uppkommit, inte minst hinder som rör medicinsk utrustning. Det är många som nu ser behovet av att skapa ett Europa som är mer självständigt och oberoende av omvärlden. Men lösningen är inte att bygga murar mot omvärlden i form av tullar och andra hinder, utan att bejaka öppenhet och ett gott företagsklimat så att Europa kan bli ledande på viktiga områden.
– Redan innan krisen fanns det flera stora utmaningar för EU. Inte minst ska handelsavtalet med Storbritannien förhandlas klart, för att bestämma de framtida reglerna efter Brexit. För svenska företag är det viktigt att handeln fortsatt ska vara så friktionslös och enkel som möjligt. Coronakrisen har av naturliga skäl gjort att förhandlingarna gått långsammare än det var tänkt. Därtill diskuteras ett nytt minimilönedirektiv som är tänkt att säkerställa ett regelverk för minimilöner i hela EU. Detta går rakt emot den svenska modellen med självständiga fackförbund och arbetsgivarorganisationer som förhandlar fram villkoren på arbetsmarknaden. Här kämpar vi tillsammans med facket för att inte pådyvlas ny lagstiftning.
Eu/Emu/EuroCorona